FREDAGEN DEN 11 NOVEMBER

111111 ÄR INTE VAR DAG MAN SKRIVER MEN SÅ BLEV DET IDAG DEN 11 NOVEMBER 2011 Dagen till ära har ytterligare ett antal sidor redigerats för den som orkar följa såpor.
Hur det går på byrån hänger på om det blir felr kommentarer där.


30.
Kapitel 6
PÅ HARRYS
Det är tisdagen den 28 juni och kl är 19 30 när jag något försenad kommer till mitt planerade möte med den världsvane resenären Peter, son till den kände Gävle-advokaten Steve Emfors och tillika vän med Tor-Leif, som var min förra kund/klient.
Vi skulle mötas på populära Harrys på Drottninggatan-Norra Köpmangatan, ett par hundra meter från Stora Torget i Gävle city. Här serverade man mycket bra öl och här kunde man också få fantastiskt goda revbensspjäll. Blandningen av musik var också känd och passade mig bra.
Efter att ha tagit en Mariestad på Kungshallen vid sexsnåret så blev jag så trött, efter en lång dags arbete som börjat kl 07 00, att jag var tvungen att åka hem till lägenheten på N Köpmangatan och vila en stund för att inte riskera att somna inför mötet med Peter.

”Tjabba” , hälsar Peter med ett fast handslag.

”Tjena, grabben” , hälsar jag och försöker att vara lika avslappnad som Peter som bär halvlånga shorts och en skjorta av märket Ralph Lauren. Själv har jag ett par snygga shorts från Sebago men tyvärr var inte känslan helt rätt eftersom knappen, ovanför gylfen hade rykt all världens väg och det gjorde att jag inte kunde stoppa ner min randiga t-shirt i byxorna som jag brukade utan den fick istället dölja knappknäppningsproblemet.

”Farsan sa att du ville prata ut lite grann, stämmer det” , undrade jag och försökte få fart på samtalet och samtidigt verka ungdomlig.

31.
”Ja, det stämmer bra. Jag har ett par saker som jag vill tala med dig om i egenskap av terapeut” , upplyste Peter.

”Låt höra” , säger jag och försöker låta intresserad och det var jag väl också även om jag inte hunnit vakna till liv fullt ut efter eftermiddags-vilan.

”Jag har fått ett litet familjeproblem och undrar om jag kunde få din syn på det.

”Vad då för familjeproblem

”Jo det är så att mina föräldrar skilde sig för tre år sedan och första året efter skilsmässan var morsan riktigt sur eftersom farsan hittat en ”bogserbåt” som släpade ut honom ur en, som hon uppfattade det, hygglig relation men som gått i stå för att använda sig av pappas vokabulär. Hade inte den superläckra, 39-åriga Julia dykt upp på hans kontor en svinkall dag i februari 2008 hade han nog varit gift fortfarande. Farsan hade väl inte svårt för att utveckla känslor för andra kvinnor men han föredrog att ”lukta på blommorna” och inte plocka dem för att använda mer av pappas fikonlika ”blomsterspråk”.

”Ja, så är det nog för många. Man studerar det gröna gräset men hoppar ju inte nödvändigtvis över på andra sidan staketet och börjar klippa där” , sa jag och försökte att vara lika ”verbal-floristisk” som Peters pappa Steve. .

”Ingår du och farsan i samma klubb, vad gäller vokabulär” , undrade Peter och log lite försmädligt. Blomsterklubben ”Edelweis” för inbördes beundran?

32.
”Nja, jag vet inte det. Jag har ju känt farsgubben ända sedan jag pluggade psykologi i Uppsala för 20 år sedan så det är väl klart att jag påverkats lite grann men kom tillbaks till ämnet nu. Vi har bara femtio minuter till vårt förfogande innan jag måste dra till nästa kund” sa jag och försökte verka bestämd.

”Var, var jag”? Jo det var det där med morsan och farsans relation. Det var så att min mor, som inte direkt spottade i glaset när man var gifta – och inte farsan heller för den delen – ibland dränkte sorgerna i alltför mycket spirituosa men så ryckte hon upp sig och efter ett år med Julia så blev farsan utslängd från hennes lägenhet i Hudiksvall ( han hade kvar sin egen lägenhet i Gävle hela tiden) och då blev man plötsligt ”jätte-tjenis” på nytt. Man började umgås och man kunde fira jular och födelsedagar med mor Marias vuxnas barn och allt verkade frid och fröjd under ett drygt halvår och ett tag fick jag för mig att de också hade en förnyad relation eftersom de åkte på upprepade Ålands-kryssningar tillsammans, och sedan talade väl om varandra på facebook, och man var väl till och med till Rom på en veckoslutsresa.”

”Det låter ju bra” , sköt jag in eftersom jag tyckte att min roll som terapeut blev alldeles för passiv. Det var väl perfekt att man kunde umgås tillsammans och inte använda barn-barn som vedträn i relationen förklarade jag i en utvikning.



33.
”Ja, visst var det bra men det var ju det att farsgubben hade fått smak på ”ungkvinns” så nu dök det plötsligt upp en fembarnsmamma från Andersberg med barn som farsan gillade starkt och till råga på allt ställde den här damen krav på faderskapet att han inte skulle umgås så mycket med min mor och han skulle definitivt inte resa med henne.”

”Kvinnor är ju av naturen svartsjuka och de är väl inte mindre svartsjuka när de tycker att de fått en skapligt stor fisk på relationskroken. Jag kan faktiskt ha en viss förståelse för den här kvinnan som tydligen heter Ann och är stamgäst på restaurang ”Helt Enkelt” på Kungsgatan.

”Nej, det må så vara att hon kanske inte vill att farsan skall åka på semester med min mor men hon skall förbanne mig inte förstöra för mig och mina syskon vad gäller att upprätthålla en vänligt sinnad relation med min far. De tolererar jag inte och jag tycker att fader Steve är så jäkla svag när han inte får till det här på ett bra sätt. ”

”Ja tycker kanske att du ställer lite för stora krav på din far. Om han verkligen vill vara med den här kvinnan Ann så lär det väl även påverka hans rörelsefrihet. Det är väl inte mer än naturligt?”

”Nej, kanske inte men han måste vara så stark att han kan tala om att han verkligen vill vara med och fira exempelvis mig tillsammans med mina vuxna syskon och min mor.



35.
Det skall inte Ann ha något med att göra och hon skall inte propsa på att Steve hela tiden skall gå på bio med hennes 5 och 7-åriga killar istället för att pappa Steve skall gå på bio eller gå och bada med sina bonus-barnbarn. De behöver honom och det borde Ann förstå eftersom hon själv har fem barn fast två i och för sig är vuxna.”

”Det här med ”egnas barn och andras ungar” är väl ett ständigt bekymmer och i ärlighetens namn tycker jag inte att den här problematiken har blivit så mycket mindre allvarlig de sista tio åren. Utvecklingen på området tycks minimal fastän det är så vanligt med skilsmässor och splittrade familjer. Jag kan ju bara se till min egen erfarenhet. Jag har två barn med min nuvarande fru som är 13 resp. 15 år gamla och sedan har jag ett barn från en tidigare relation på 20 år och han, Sam, går väldigt bra ihop med min son John och min dotter Marta men däremot så har min fru Mia( Greta) väldigt svårt att komma sams med Sam trots att han är vuxen och väldigt tolerant och lätt att ha att göra med.”

”Där ser du” , sa Peter, ”det bara förstärker min syn på att kvinnor är betydligt sämre än män på att vara diplomatiska och försöka skapa så stor harmoni som det bara går i den här typen av vildapel-relationer.”

”Vildapel” , tänkte jag och undrade om även Peter hade blivit smittad av blomsterspråk men jag sa inget utan fortsatte. ”Jag tror inte att någon utredning entydigt visar att kvinnor har svårare att komma sams med sin partners ”ungar” .


36.
Emellertid är jag nog lite benägen att hålla med dig utifrån vad jag själv sett i min yrkesroll och framförallt skulle jag vilja påstå att kvinnor är mer aggressiva i sitt avståndstagande mot sin partners barn medan mannen är mer likgiltig. Tycker han inte det är kul att umgås och hjälpa till att skjutsa sin partners barn eller gå på hockey och fotboll så är han nog mer öppet likgiltig och det är ju som bekant en dödssynd enligt katolska kyrkan, att vara likgiltig.”

”Dödssynd eller inte så tycker jag ändå att det är mindre allvarligt att vara likgiltig eller ointresserad av den andres barn än att vara öppet fientlig” , säger Peter och det märks att han verkligen menar vad han säger och att han tänkt igenom vad han säger både en och flera gånger.
.
”Det är ingen dålig utgångspunkt men nu måste jag förutskicka att jag skall gå om fem minuter så är det något ytterligare som du vill dryfta så gör det nu eller ”forever hold Your speech” som man säger i äktenskapsakten i England”.

”Jasså du säger det? Ja, har jag inte något att säga i dag så får jag väl ta det nästa gång för farsan sa att han betalt dig för fem gånger i förskott så du lär vara tvungen att stå ut med mina funderingar även i framtiden.”

”Ja, det är helt rätt att jag erbjudit mig att ställa upp fem gånger om du så önskar men är det så att det inte finns någon efterfrågan så finns det inte” , säger jag och låter nästan lite gråtmild, väl medveten att jag kvittat bort en skuld till Steve Emfors genom att erbjuda samtal till sonen.

37.
”Hm” , grymtar Peter som uppenbarligen inte är helt nöjd med sista svaret från mig. ”En sista frågeställning är faktiskt att min mor nu fått ”spel” och påstår att min far ”inte är sig lik” och det innebär att hon inte längre tycker det är lämpligt att min far kommer samtidigt till barn och barnbarn för att fira. Inte ens när det var som värst så försökte min mor förhindra att min far skulle vara med på någon jul-lunch eller äta tårta med barnbarnen men nu, när det gått tre år skall hon plötsligt sätta upp käppar i hjulet. Det gör mig tipp tunnor rasande och jag undrar bara varför?”

”Ja du! Det är kanske inte helt lätt att svara på men kan det inte vara så att nu när din far tagit över thailändska Jane –som är ungefär hälften så stor som din mor - från en av sina affärsbekanta, som bestämt sig för att kasta ut kvinnan p g a otrohet så gynnar det kanske inte din fars och din mors mellanmänskliga relationer. I och med att det tog slut med Julia och hon plötsligt fick härja en stund på nytt med din far och uppleva den sötman så är han återigen ute i svängen och nu med en thailändska till råga på allt. Det är nog inte helt lätt att bära om man har känslor kvar och glöm inte att det var din mor som blev övergiven vilket är ovanligt i Sverige. I sju av tio relationsupplösningar så är det kvinnan som ligger bakom och anledningen till att man skiljs är inte brist på känslor utan att man helt enkelt är trött på sin partners olater innebärande att man håller sig borta från hemmet, inte aktivt deltar i hushållsarbetet och kanske tittar för mycket på idrott. Det får bli mina sista ord för idag säger jag och lämnar Harrys för att bege mig till restaurang Bienvenido, helt nära torget, där man kan äta utmärkt mexikansk mat och det tänkte jag göra med Jane (tala om trollen) som ville prata lite om Steves konstiga beteenden.

38.
När jag går iväg från Harrys så märke jag att Peter sitter kvar och raskt kallar på en öl. Under samtalet var han så engagerad att han glömde att dricka och det gjorde att den första ölen blev tämligen så avslagen.

Bienvenido och Harrys den 28 juni 2011-06-26






















39
Kapitel 7
TENNSTOPET DEN 28 juni 2011-06-26

Anledningen till att jag hade så bråttom att lämna Peter var att jag hade bestämt möte på Tennstopet kl nio med den kände kulstötaren och ”allt i allon” Jim Jasmin och hans ständige följeslagare Tom Trana, korvnasare och
F d turistkonsult för Gävle kommun, på den anrika restaurangen ”Tennstopet”. Här kunde man med fördel ta en härlig räk-sallad för en knapp hundring eller också ta en förträfflig hamburgare med läsk för 95 riksdaler. Det inte många Gävlebor verkade tänka på i sin jakt på en plats i solen, var att Tennstopet hade en rejäl bakgård där man kunde sitta ostörd och äta sin mat. Ostörd om man inte räknar fiskmåsar, bofinkar och kråkor som var frekvent förekommande på innergården – och hela tiden var ute efter din mat - som vette mot den f d katolska kyrkan. När jag anlände till platsen något försenad så hade herrarna redan beställt var sin mixed grill och var inne på sina andra öl.

”Hej, killar! Ursäkta att jag är lite sen” , sa jag artigt urskuldande. ”Min sista klient för dagen tog lite mer av min tid än jag hade räknat med.”

”Tur för dig att du drar in lite kulor” , sa Jim Jasmin för det är din tur att betala idag och jag känner för att kröka till.

”Int gjorde dä någonting att du kom sent, sa Tom Trana ( med ursprung från Norrbotten) för jag och jag och Jim Jasmin har dryftat idee´r som förmodligen kommer att ge miljoners miljoner i en nära framtid.”

40.
”Men hör nu här” , sa jag oroligt och fick snabbt ont i min girighetsbuk, ”vi har ju sagt att man inte skall behöva betala för mer än två öl per person och det lär väl inte räcka för att fylla upp dina 120 kg välväxta kropp.”
(trots sin tyngd var Jim Jasmin oerhört vältränad och det mesta av hans vikt var muskler och tung benstomme hade jag fått lära mig.)

”Sakta i backarna, räknesnille” , fortsatte Jim Jasmin som sin vana trogen med största sannolikhet bälgat i sig några glas surt ”kartong-rödvin” i sin skivbutik på Bergrenska gården innan han drog iväg till Tennstopet och sina väntande ”dryckes-bröder. ” Det vi sagt är att maten inte får kosta mer än 150 kr och vad gäller öl-priser så har vi tidigare gått på vad en 60 cl öl kostar på Brända Bocken och det är 75 kr.
Med andra ord kan man lugnt handla för 300 pistoler innan du skall lägga in ditt veto och eftersom min ”Mixed Grill” gick på 100 kr och ölen kostar facila 55 kr så har jag fortfarande 90 spänn upp. Fattar u?” sa Jim Jasmin och såg nästan hotfull ut när han medvetet spände sina tatuerade biceps som om han var på väg att ge mig en smäll.

”Jag fattar” , sa jag aningen lättad och insåg att jag trots allt skulle kunna klara mig med 1 000 kr eller mindre i kväll om jag själv tog en hamburgare med Coca cola för 99:-. Jag skulle nog kunna övertyga grabbarna att inte ta fler än 3 öl och då skulle deras mat och dryck gå på strax över 250 kr/person vilket måste anses fullt godkänt.
”Jasså Ni har stora affärsplaner på gång? För vilken gång i ordningen då?” , undrade jag som snabbt ville kompensera mig för min visade svaghet vad gällde ekonomiska frågor och för min rädsla för markerad fysisk styrka.

41.
”Vi har oerhörda planer och det kan bara inte gå fel. Ägaren till Bergrenska gården har ek svårigheter eller har i alla fall lust att sälja hela komplexet för 10 miljoner vid en snabb affär och sedan köpa ett vin-slott i Loire-dalen i Frankrike. 10 miljoner med mina utsökta bankkontakter på Handelsbanken så kommer det inte att kosta mer än 360 000 kr per år vid en ränta på 3,6% och det är med andra ord
30 000 kr/månad. Med 20 hyresgäster som betalar minst 5 000 kr i hyra/månad så blir det en bra slant över av de förväntade hyresintäkterna..

”Ja men skall du inte betala värme för alla hyresgäster och amortering har du glömt det?” in vände jag. ”Och rörlig ränta när räntan hela tiden är på väg upp? Räkna med 5% ränta du så kanske det är någorlunda realistiskt. Tror du banken lånar ut 10 miljoner utan att kräva amortering på kanske 200 000 kr eller mer /år och sedan försäkring på hela rasket och allt annat.

”Du är en djävla glädjeförstörare. Den saken är klar. Jag och Tom Trana hade en plan som var ”kassaskåpssäker” och så kommer du med alla invändningar, protesterar Jim Jasmin, medan Tom Trana ser ganska bister ut, men han säger ingenting, diplomat som han är.

”Ja jag är kritisk till din plan utifrån förutsättningarna att du inte lägger in en miljon eller så själv och sedan får amorteringsfrihet” upplyste jag.
”Dessutom så lär väl bara restaurang Mezza Notte betala ca 100 000 kr i månaden så jag tror att hyresintäkterna är på snarare en kvarts miljon än 100 000:-/månad och då kanske din kalkyl blir betydligt roligare men glöm inte att du behöver en fastighetsskötare.

42.
Har du verkligen tid att sköta alla rörmokargrejer och annat kul själv? Det tror inte jag och hur är det med reparationsbehov och löpande service. Är det med i din kalkyl?
Vet du att alla huskroppar är kulturmärkta och så fort du skall byta ett fönster så kommer du att bli ruinerad.

”Nu orkar jag inte lyssna mer på dig. Jag fick plötsligt en fruktansvärd migrän och tänker gå och lägga mig Ni kan prata bäst fan Ni vill.”
Säger Jim Jasmin som sannolikt lider av någon typ av bokstavskombination. Minst lika många som när man har alla körkortsgrader som det går att få. alla körkort När JJ är på det humöret så smittar det av sig även på TT och plötsligt sitter jag utan sällskap, bortsett från måsar och andra flygfän. Jag äter dock med glädje min hamburgare med riktigt fina pommes frites och konstaterar att jag faktiskt bara betalt ett par tior mer än på MC Donalds och Max och får den här fina rofyllda miljön på köpet. Mitt i stan. Gävle är underbart. Så är det bara. ”Norrlands Nevada” borde det kallas med tanke på den fina värme man hittills njutit av under maj och juni månad.
Den vertikala kontakten borde dessutom vara extra bra eftersom jag har en f d katolsk kyrka som granne. En timma senare ligger jag i min sköna bädd, alldeles ensam, eftersom min fru Gullan är bortrest, och läser i Herman Lindqvists utsökta biografi över Karl den 14:s Johans liv. Vilken härlig läsning och vilken högdragen och mäktig person som var en av Napoleons allra närmsta medarbetare och härförare under 90-talet och de allra första åren av 1800-talet.



43.
Denne i Sverige, blivande kung, som är anfader till vår nuvarande kung Karl den 16:e. Kanske smaken på ”café-flickor” helt enkelt har sitt ursprung i dessa gener.

Stora Vall den 29 juni 2011
……………………………………





















44.
VEM KAN MAN LITA PÅ?

Det är den 29 juni kl 19 00 när jag plötsligt får ett kraftfullt nödsamtal från en av mina allra käraste kunder. Fru Lita Borg som har en av Gävles mest välrenommerade Thai-massagesalonger som ligger på Söer i Gävle, inte så långt från Södermalms torg.

”Hej, det är ja Lita, kan du komma nu på stubinan och hjälpa mig?” , undrar hon och låter riktigt spröd på rösten. Annars är det här en mycket tuff affärskvinna som inte är att leka med. Hon har inte bara gjort sig en förmögenhet på sin massage utan också på att åka runt på olika marknader och sälja thai-och kinamat. Dessutom är hon en baddare på att plocka bär och svamp och med hjälp av anställda och kamrater säljer hon ansedda mängder med bär och svamp under perioden juli-oktober-
För ett år sedan var jag mer än 10 dagar sen med att betala en räkning och direkt slog fällan igen. ”Det är inte bra, inte bra. Ja betala mycket skatt. Måste ha pengar fort om du skall betala på faktura. Du var sen en annan gång också.” , påstod Lita och var högröd i ansiktet och ville absolut inte bli emotsagd.. Jag försökte säga att man brukade ha 30 dagar på sig att betala men att jag alltid betalade inom 2 veckor om det inte var väldigt dåligt inflöde med pengar. Det hjälpte inte. Hon var förbannad och nu skulle jag antingen sluta som kund eller betala kontant i fortsättningen. När vi träffades någon dag senare så visade sig att jag trots allt hade en viss kredit eftersom det räckte om jag betalade kontant var 5:e gång. Jag kunde därmed låta mig masseras fyra gånger och femte gången skulle jag betala 1 500 kr för fem gånger. Det var 100 kr billigare per gång men å andra sidan gav jag 100 kr i dricks varje gång så det jämnade ut sig.
45.
”Du måste hjälpa mig” , upprepade Lita och det gjorde att jag ändrade mina kvällsplaner och åkte till henne för att se vad det var hon hade råkat ut för den här gången. Tidigare hade hon vid tre tillfällen drabbats av oseriösa annonsförsäljare och alla gångerna hade jag lämnat dessa kravbrev till gode vän Steve Emfors som raskt skrev ett brev där han hotade med räfst och rättarting och sedan dröjde det bara några dagar så kom det en kreditfaktura och jag kunde få massage gratis vid 4-5 tillfällen. Så hade det gått hittills och så hoppades jag att det skulle gå den här gången också för jag älskade massage. Att det skulle gå bra även den här gången var jag övertygad om.

Jag kunde i min tur kvitta Steves väntjänst mot att jag pratade med hans son eller någon av hans klienter under en knapp timma. Tjänster och gentjänster. Det var så det fungerade i Gävle och troligen i hela övriga Sverige också.

Jag åkte till Lita på Tullbomsgatan och fick höra hennes 25-åriga sons version. Det var han som pratat med de ivriga försäljarna och jag kunde konstatera att det den här gången inte rörde sig om en faktura på
5 000- 10 000 kr utan grundkravet var på 9 750:- och till det kom
1 250 kr/ månad för någon obegriplig och sannolikt meningslös prenumeration av något slag. Typiska skojare och namnet ”Line on Brandy” verkade också det helt oseriöst.
Efter fem minuter stod allting klart för mig men jag valde ändå att stanna och dricka en kopp té hos Lita för att få chansen att prata privat med Lita ( det var bara sådana här gånger hon gjorde det, när hon behövde mig) och för att få chansen att vila ögonen på den undersköna damen Cat, 35 år som hade precis hur många beundrare som helst och som blivit stormrik på all dricks hon erhållit under de år hon arbetat för Lita.
46.
Nu byggde hon för fullt på ett rejält ”torp” på 300 kvm där hon skulle leva med sina föräldrar och sina två barn som nu togs om hand av hennes föräldrar. Tyvärr skulle hon vattna blommor, mata fiskar och göra allting annat än prata med mig så det var inte mycket mening med att jag stannade kvar men jag hade ändå gjort ett försök att umgås privat även med Cat. Tio minuter senare hade jag fikat klart och nu skulle jag börja jakten på den hett efterlängtade kvällsölen.

Jag började med att titta om CC-puben, mitt emot tågstationen, hade sin uteservering öppen men där satt inte en kotte så jag hade ingen lust att ens gå dit. Skall man titta på folk så skall det finnas folk att titta på. Nästa försök var på Harrys där jag suttit ett par dagar innan. Jag ville absolut inte gå hem för det var lill-lördag och det hade varit 25-30 grader varmt under dagen och det var samma känsla som att vara i Grekland eller Turkiet.
På Harrys var det smockfull trots att man hade en så väl tilltagen utomhusavdelning och på Buddys på Nygatan var det också fullt. Rullade i väg på min cykel till Stora torget och där fick jag äntligen napp på ett av mina stamställen: ”Brända Bocken”. Här var det knökfullt, i vanlig ordning, men det fanns plats i den charmiga, vita ute-baren. Visserligen fanns det ingen stol ledig där när jag kom men jag var fullt inställd på att stå om det skulle behövas. Någon minut senare upptäckte jag dock en ledig stol och högg den raskt.. Jag beställde en öl och bad om att få låna ström till min dator så jag kunde förbereda frågor inför morgondagens tre besök.
Innan jag började skriva ner mina frågor inför morgondagen så passade jag på att studera gästerna på Brända.


47.
Som alltid var det en salig blandning av folk. Vid 20 30 gick ett gäng fasansfullt illa klädda ”ruggugglor” hem i 50-70 årsåldern och raskt fylldes det på med unga vackra kvinnor. Gävle är känt för sina vackra kvinnor och är det någonstans man skall synas så är det här. Stället med fyra sturiga ägare som ena stunden kan vara hur trevliga som helst men får man för sig att kunden inte är trevlig så blir man ”non grata” och man hejar knappt på en vissa gånger. Det är sådana gånger man har beställt stora gröna oliver som man är livrädd för att ge bort när jag inget hellre vill än att betala för oliverna och få en betydligt större tilldelning än jag brukar få när oliverna skall föreställa att vara gratis.
En av delägarna, Danilo- den mest utåtriktade- har inte synts till på mer än en månad så han är väl antagligen hemma och försöker vara pappaledig. Han fick barn för några månader sedan. Min fru Greta känner Danilo väl och när hon är ute med sina landstingspolare så brukar alltid Danilo vara extra trevlig mot sällskapet och bjuda på stora oliver, kaffe eller något annat populärt.
Det lönar sig att känna delägare. Så är det alltid här i Gävle och troligen är det samma över övriga Sverige.

Om alla mina kunder kommer i morgon så innebär det ytterligare
3 000 kr exkl eventuell dricks och presenter ( jag får ganska ofta vin och sprit och ibland t o m whisky från Mackmyra) och det gjorde också att jag kände mig ovanligt oberoende av min hustrus goda inkomster som landstingspolitiker och ordförande i socialnämnden som bara det gav en halv riksdagslön dvs 28 000 kr/månad.



48.
BESKRIVNING AV DRYCK
Jag har just druckit ur min öl – 40 cl Spendrups öl för 52:- - och gått över till ett snålt-om inte Guldlock arbetar för då blir det nästan dubbel ranson-tilltaget glas husets röda vin för 62:- . Ganska normalt priser här i Gävle. Det brukar ligga på 60-70 kr men smaken och kvalite´n växlar betydligt. Det allra bästa husets vin får man på Absint som är hotell Clarions bar och restaurang.

BESKRIVNING AV MUSIK
På Brända kan man få höra vilken djävla hemsk musik som helst. Ena stunden är det någon konstig jazzmusik, eller tango-msik och i dag är det dramatisk fransk cabaré-musik som har spelats sista halvtimmen. Musikvalet verkar vara en lekstuga för ägarna som uppenbarligen inte alls är måna om att gästerna skall trivas. Så tänkte Julius Arvén efter besök på Brända men en dag senare var plötsligt musiken betydligt bättre och han måste, med svansen mellan benen, revidera sin uppfattning. En sak är uppenbar. Det är en väldigt spännvidd i musiken konstaterar han vidare.

BESKRIVNING AV GÄSTER
Om jag börjar med att beskriva de som sitter runt den vita utomhus-baren så är det 6 gäster exkl. mig själv som sitter isolerad i ena hörnet ut mot utgången mot Indiska. Närmast dörren in mot inne-baren sitter de två herrar i 25-30 årsåldern. Båda nyktra och propra och den ene äter hamburgare, som jag vet av egen erfarenhet är ett lyckat val på Brända. Hans sällskap äter ingenting.



49.
Vid sidan om de två herrarna står två damer. Den ena blond och den andra mörk. Båda vackra. De tycks vara runt 20. Till höger om damerna sitter karl-
djäveln som röker hela tiden. Han ser full ut och är säkert full. Han ser dessutom ut att ha kärlekssorg. Bredvid honom sitter en ung man som knappt verkar ”lovlig” för att gå på krog och han bär stora pilotglasögon och det gör han inte för att han besväras av solen som lämnat Brända och är på väg att gå ner.
Ytterligare två män har tillkommit i baren och de är båda i 20-25-årsåldern. Man dricker 52-krs-öl av ljus sort ( troligen Spendrups) och man har druckit var sin ”shot”. Båda ser berusade ut och den ena av dem har röda ögon. Han verkar vara turist för han talar sjungande dalmål. Den fan röker också.

Direkt till vänster om mig så sitter två kvinnor med kraftiga ben. De verkar vara i 40-50-årsåldern och verkar vara på väg att lämna etablissemanget. Några minuter efter att jag skrivit det här så har de också gjort det.
Direkt bakom dem mot Filmstaden sitter tre damer i 40-årsåldern och en av dem skrattar oupphörligen utan att för den sakens skull verka berusad.
Mot konditori Lido sitter två damer i 20-årsåldern och äter mat.
Nu orkar jag inte beskriva fler gäster men det är många.

Den dramatiska franska cabarémusiken har nu upphört och ersatts av ”The streets have no name” med U 2 men det låter inte som U 2.

Totalt sitter det kanske 100 gäster på Brändas uteservering och det känns overkligt att tänka sig att alla dessa människor skall dö. Om man går 50-80 år framåt är de allra flesta döda eller sitter som vård-paket på något hem någonstans.
50.
Kanske ett demens-boende med otillräckligt med personal? Å andra sidan kanske det vackra folket kommer att bli 120 år om man antar att de kan byta ut vitala organ och därmed minska sitt relativa åldrande. Sådana otrevliga tankar kan komma för mig ibland och skälet härtill är väl att så många dör unga, För en månad dog en riktigt kär vän i f d Jugoslavien som inte ens hunnit fylla 42 år och för inte länge sedan dog en rådman på Gävle tingsrätt som jag kände ytligt. Han hade hunnit fylla 65 år.

RÖKNING
Det är ett djävla otyg att rökning på restaurang på restaurang återinförs på uteserveringarna. Då kan man röka ohämmat och man drabbas av gäst som om man suttit inne men det tänker ju inte de egoistiska rökarpacket på. De borde skjutas eller i alla fall bötfällas för den skada som man åsamkar sina medmänniskor. De kunde ju börja med att tvingas kemtvätta de gästers kläder som drabbats av deras dåliga omdöme. Nej nu får det vara nog med skrivande och reflektioner för idag. Nu är det dags att gå hem och se om hustrun kommit hem från ”Peace& Love-festivalen i Borlänge. Med lite tur stannar hon en dag ytterligare hos någon väninna. Jag trivs i mitt eget sällskap och fick jag bestämma så skulle vi inte ens bo ihop. Jag skulle vara särbo och ha min egen lägenhet och sedan kunde vi bjuda in varandra på middag och göra saker ihop på helgerna om ens då. Vad är det egentligen för mening att vara gift? Hade det inte varit för de gemensamma barnen så hade det absolut inte funnits anledning att bo ihop och inte ens nu tycker jag att det är motiverat. Barnen kan ju vara hos mig varannan vecka. Vara och vara förresten, Inte fan umgås man med sina barn. I alla fall inte jag. Vill de ha hjälp med läxläsning så går de till sin mor och vill de ha hjälp med att få stålar för att gå på bio när månadspengen är slut så går de till mig.
51
I övrigt så ses man kanske en kvart varje dag, på sin höjd. Jag var faktiskt väldigt nöjd med att skjutsa mina barn till träningar tidigare. Den ena tränar konståkning fyra dagar i veckan och den andra spelar amerikansk fotboll lika månger men en av dagarna är det match. Numera så åker barnen själva buss och man behövs mindre och mindre. Det finns alltid mat i frysen som kan värmas i mikro så man behövs inte där heller. Frågan är väl varför jag finns överhuvudtaget. Är det någon som kan svara på det?

Brända den 29 juni 2011.