TORSDAGEN DEN 4 NOVEMBER

Hej,Tom!
Här lägger jag ut början på boken bara för dig. Hoppas att det även är någon annan som läser början på den bok som skall bli ett inlägg i migrations och flyktinigpolitiken.

TRIBUNAL 2012

Kl. var sex på morgonen när styrka Tribe 1 tog sig in en lägenhet på N. Köpmangatan 24, våning 4, i bostadsområdet Nordost. Med hjälp av Låstjänst norr på Rådmansgatan, hade den f d poliskommissarien Åke Ek fått hjälp med att öppna dörren till lägenheten för att tillsammans med sin lilla grupp av 5 personer storma in och tvinga upp gränspolischefen Kjell Stav från hans kärleksläger med sin angolanska älskarinna Lucia.

Kjell Stav hade haft en relation med kvinnan i dryga året och propsade på att få ligga med henne när helst han hade lust och var på hemmaplan. Lucia Ferreira hade inte uppehållstillstånd och Stav hade lärt känna henne efter en misslyckad avvisning till Angola för 2 år sedan. Sedan dess hade Lucia som så många andra afrikaner blivit kvar i Sverige under påstådda verkställighetshinder.

I Kjell Stavs teknik ingick att chansa på att han skulle bli insläppt på ID-handlingar från den avvisade men ofta räckte inte det när man skulle avvisa till Afrika. Man krävde pass. Det gjorde att många blev kvar här år efter år.
Eftersom dårhus Sverige sett till att ordna en så främlingsfientlig lagstiftning
som det bara var möjligt-långt innan Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen 2010- så spelade det ingen roll att personen blev kvar här mer än 5 år och ibland upp till tio år. Man fick inte stanna här i alla fall. Inte ens om ärendet preskriberades och började om från början. En ohelig allians från riksdag till regering och över till Migrationsverket och domstolarna bildade en kedja som inte kunde brytas. Uppehållstillstånd skulle man inte ge dem. Däremot så kunde man utan problem ge uppehållstillstånd till alla de partner till alkoholiserade män som ville ha uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till den dam man träffat på någon bar i Patong eller Moskva.. Det var något helt annat. Den förmenta ”Kärleken” skulle uppmuntras och t.o.m. EU hade gjort det svårare för Sverige att säga nej till relationsbaserade uppehållstillstånd om det inte var uppenbart att man tagit hit personen på oseriösa grunder.

”Upp och hoppa kära kollega! ” skrek Åke Ek åt sin poliskollega Kjell Stav.
”Vad i hela helvetet är det frågan om,” sa Kjell Stav utan att visa tendens till oro.
”Du skall ut på en liten resa så ta på dig fort som faen om du vill ha kläder på dig. I annat fall får du åka naken. Det spelar mindre roll för mig men bilen är kall så jag råder dig att ta på dig. Du har fem minuter på dig och du får inte pissa.

”Får inte pissa,” härmade Kjell Stav, ”Vad faen är det fråga om? ” och var nu märkbart tagen av den uppkomna situationen. Lucia hade valt att lämna sängen och utan blygsel sätta på sig en morgonrock.
2.
Hon förstod att situationen inte drabbade henne och hade inget emot att bli av med sin ofrivillige älskare och plågoande.

”Du skall som sagt ut och resa, ” sa Åke Ek och visade med en gest att en i gruppen, Åsa Al (som suttit på Säters fasta paviljong i fem år efter att i självförsvar knivdödat en man som våldtagit henne) skulle markera för Kjell Stav att det här inte var en söndagsskoleutflykt.

”Har du svårt att fatta? ” undrade Åsa Al, och stämde upp sitt hesa skratt som uppstått av alltför flitig användning av diverse rökdon, inkl marijuana och hasch när det fanns att tillgå på det glada 70.talet. I samband med att hon frågade passade hon på att med öppen hand ge gränspolischefen Stav en kraftfull örfil som gjorde att han genast började blöda näsblod. Stav hade väldigt lätt för att blöda näsblod och det visste hon efter att ha studerat hans journalanteckningar från personalavdelningen.

”Vad i helvete håller du på med din djävla subba? skrek Kjell Stav uppretat, vilket ledde till ytterligare ett hest skratt och ett slag över andra kinden, samt vänstra delen av näsan som gjorde att blodet kom i än större mängd. ”Nästa gång kommer du att få en lite mer omild behandling,” sa Åsa Al och visade i luften på ett övertydligt sätt, hur hon vred om en manslem.

Kjell Stav muttrade men valde ändå att klä på sig och tog även på sig sin eleganta skinnjacka som han passat på att köpa i samband med en av de vanligt förekommande avvisningarna till Turkiet. Stav var extra förtjust i att åka dit eftersom det gjorde att han kunde köpa med sig ett tiotal jackor som han sedan sålde med ett påslag på 1 000 kr per jacka.

”Hur känns det att råka ut för din egen medicin”, undrade Åke Ask skenbart försynt. Du har ju stolt visat upp för båda Gävletidningarna hur du gör dina ”gryningsräder” och gärna slår till strax efter 06.00 på morgonen och går in med låssmed som en sann Rambo-polis. Det måste väl kännas fint att skrämma livet ur barn som bor i lägenheten med sin mor när du skall fånga en asylsökande som råkat kära ner sig i en svensk kvinna”.

”Jag gör bara mitt jobb”, försvarade sig Kjell Stav.
”Ja det brukar ju heta så men du om någon, som går mot pension, borde väl känna till att det finns en polislag som handlar om bl a minsta ingreppets princip och det finns en konvention-europeiska människorättskonventionen-som förbjuder familjesplittring som din föregångare var väldigt noga med att följa#.


3.
”Jag följer bara lagar och förordningar”, sa Kjell Stav mekaniskt och utan att själv verka tro på det han sa, vilket gjorde att Åsa Al ilsknade till och tryckte upp Stav mot väggen och vant gav honom ett kraftfullt lavemang med en vaselininsmord spruta, modell större..

”Nej, nej,” skrek Kjell Stav och började gråta utan att ens söka skyla ansiktet. Han visste att hade man fått ett kraftigt lavemang så tömdes tarmen inom 60 sekunder. Det hade han själv tillämpat många gånger när han misstänkt att asylsökande och andra som kom i hans väg dolde narkotika i ändtarmen. Det hade också varit en populär metod när han under många år hade arbetat på häkten runt om i landet.. Det var för övrigt en av anledningarna till att han var tvungen att byta jobb och fått tjänsten som gränspolischef här i Gävleborgs län som knappast var populär.( Tvärtom var det något som man inte sökte om man inte var mycket illa ute och riskerade att bli av med sitt arbete och därmed också riskerade att få en dålig pension.)

”Nej, ” fullständigt skrek Stav när han ofrivilligt blev av med maginnehållet i sina kalsonger och en fruktansvärd stank spred sig i rummet.

”Du fick bara vad du förtjänade, ” sa Åsa Al och det kommer mera var så säker. Det här var bara uppvärmning.

-”Vad har jag gjort skrek Kjell Stav uppgivet. ”Vad har jag gjort, för att förtjäna en sådan här fruktansvärd behandling?”,

”Det är kanske lättare att säga vad du inte har gjort för faenskap, bara för att djävlas med folk som redan ligger, ” sa Åke Ek. Vi har i alla fall bildbevis på att du vid minst ett 20-tal tillfällen gjort dig skyldig till våldtäkt eller sexuellt övergrepp på den här angolanska kvinnan och när du var med henne från Eritrea så framskymtade det också starka misstankar om övergrepp inkl i vart fall grov kvinnofridskränkning, gränsande till tortyr”, konstaterade Åke Ek sakligt och utan välmotiverad indignation i rösten.

”Va i helvete säger du”, formligen skrek Kjell Stav som nu var nära ett sammanbrott och en hjärtinfarkt var kanske inte så långt borta med tanke på att han hade minst 10 kg övervikt. ”Så många gånger har jag knappt haft sex med Lucia?
”Sluta ljug, medan tid är. Vi har faktiskt haft kamera uppmonterad i den här lägenheten i flera månader och Lucia har samarbetat med oss. Det har verkligen tagit emot att inte ingripa tidigare mot ett sådant veritabelt kräk som dej. ” sa Åke Ek och höjde nu för första gången rösten en aning men utan att ta till övertoner.
4.
”Hur faen kan du agera så här mot mig . Hur har du mage.. Du som själv är polis, ” sa Kjell Stav med blick som en utsvulten hund som tigger mat.

”Ja, jag är polis och stolt över det men just nu är jag inte officiell polis. Jag är här på uppdrag av Tribunal 2012.

”Vad i glödheta helvetet är Tribunal 2012 för fantasibygge, ” undrade Kjell Stav med synbar skräck i blicken. ”Det är ju år 2010 nu?”

”Ja, jag är väl medveten om att det just nu är september månad och jag är väl medveten om att 2012 ligger två år framåt men jag har valt att ta namn från ett årtal som ligger två år framåt p g a att vi är ganska övertygade om att 2012 blir Sveriges ”11 september-år”, om du förstår vad jag menar. Ett år då Sverige kommer att drabbas av en riktigt allvarlig katastrof.”

”Nu får du väl ändå ge dig? Vad är det du säger”, undrade Kjell Stav och rynkade näsan som en följd av skitlukten som alltjämt satt kvar i det trånga utrymmet i bilen. ”Vad har 11 september med Sverige att göra. Det som hände i Usa ligger snart 10 år tillbaks i tiden, ” reflekterade Kjell Stav.

”Ja, så långt har du rätt men vi har taget namnet av det faktum att Sverige som rättsstat redan nu havererat och det är dags för en demokratiskt utsedd folktribunal att ta saken i egna händer, ” undervisade Kjell Ek och kände sig riktigt upprymd vid tanken på vilket spännande projekt han höll på att genomföra. Det var dessutom ett pilotprojekt.

”Försöker du säga att demokratin har spelat ut sin roll, i sin nuvarande form? Undrade Kjell Stav och såg ut som han tänkt över vad Åke Ek sagt mycket nogsamt.

”Jag, anser för det första inte att Sverige är en demokrati annat än till namnet och det beror delvis på att det är så svårt att komma åt olater och övergrepp från sådana som dig. ” konstaterade Åke Ek lakoniskt. ”Vad gäller rättsskipning anser jag det vara extra illa ställt. Åklagare vill vinna sina mål och det gör de också. Man får de åtalade dömda i mer än 90% av fallen men det betyder också att man inte vågar ge sig på vissa grupper och dit hör tjänstemän. Det är svårt att komma åt fuskande tjänstemän om de inte arbetar på ex. Migrationsverket och säljer uppehållstillstånd eller medborgarskap eller bara fixar så att det blir lättare att få visum för dem som inte borde få komma hit.

”Var kommer jag med i bilden?” Tycker du på fullt allvar att jag skall åtalas?

5.
”Ja, självfallet anser jag att du skall åtalas men problemet är att det tar för lång tid att få tjänstemän fällda och som bekant är det väldigt få av de som våldtagit som åker fast för det. ”Mörkertalet mellan begångna våldtäkter och lagförda våldtäkter är stort.”

”Ja följer bara lagar och regler och skall du ge dig på någon så skall du väl ge dig på den som är chef för Migrationsverket, migrationsministern och vissa i riksdagen som har mycket makt. Vad tror du att jag hat att säga till om

”Ja, där har vi faktiskt en samsyn. Jag anser att Tribunalen skall ta hand om både MV:s gen direktör, dess rättschef och Migrationsminister samt även ordföranden för socialförsäkringsutskottet som handlägger sådana här frågor.

”Vad bra! Säger Kjell Stav och ser förvånansvärt nöjd ut trots sitt eländiga tillstånd. ”Då känns det mer rättvist.”

”Ja, du tror kanske det men vi är på intet sätt klara med dig, Åsa Al har en väldig massa otalt med dig som hon vill låta dig sota för och ju förr desto bättre är hennes paroll. Hon är otålig och jag klandrar henne inte,” säger Kjell Al och försöker att låta så saklig som möjligt

”Vad tänker Ni göra. Varför ger ni er på mig. En vanlig arbetare, en man av folket som själv har invandrarbakgrund som kan se igenom våra ofrivilliga besökares skojeri och krystade skäl för att få stanna som social
a turister och åtnjuta alla bidrag som finns.

”Av det enkla skälet att du saknar all förmåga till empati. Du saknar all förmåga att göra rimliga avvägningar. Du har ingen skam när det gäller vilka som du ger dig på. Vi har bildbevis där du ger dig på en kurdisk fembarnsmor och tar dig in i en lägenhet som innehas av svensk medborgare och tillsammans med fem poliser skrämmer livet av denna kvinna, sätter handfängsel på ryggen och lyckas göra så att kvinnan bryter ett ben i vänster fot och måste sitta i rullstol efter gränspolisens ingrepp. Har du glömt det kanske. Visserligen ligger det några år tillbaks i tiden men de drabbade har inte glömt. Långt därifrån.

”Det var ju inte meningen. Jag kan väl inte rå för att mina medarbetare blir lite för ivriga ibland. Kvinnan gjorde ju motstånd och började göra högersvingar i luften, ” försvarade sig Kjell Stav,

”Nej, du har väl aldrig kunnat ansvar för dina egna handlingar.


6.
Du har väl inte ens förstått att du är chef och att det är du som skall sätta den etiska måttstocken för dina underhuggares beteende.
Att vara chef innebär ett ansvar men det begriper inte ett sådant omplaceringsfall som du,” säger Åke Ek.

”Jag har gjort vad jag kunnat för att det skall bli så bra som möjligt men glöm inte att de som jag fått att jobba med inte sällan varit dömda för diverse brott och sedan skeppats över till mig och att få sådana anställda att göra nytta är väl ingen lätt uppgift,” sa Kjell Stav och såg återigen ut som om han ville ha medlidande.

”Lätt eller inte så har du i alla fall haft ett stort ansvar för vad du och ditt anhang ställt till med och nu skall du ställas till svar för det, ” sa Åke Ek och fortsatte: ”Svårare än så är det faktiskt inte.”
”Jag vill ha en advokat. Jag vill ha rätten att försvara mig.

”Jaså, du vill det. Hur har det gått när du har avvisat människor. Du har ju gång efter annan blivit känd för att du inte låtit människor på väg att bli utvisade ens få ringa sina advokater när du skall skicka dem ut ur landet. Du har sett till att gripa dem tidigt på morgonen och gärna skicka ut dem före lunch om möjligt. Men du vill ha en advokat säger du?


”Ja, det är väl helt självklart att jag skall få en advokat när ni kommer med sådana här fruktansvärda anklagelser. Du har väl ingen aning om hur djävliga advokater och flyktingkramare kan vara. Får de bara några timmar på sig så kan de ju t o m förhindra att ett plan ens får lyfta och all månadslång planering är förgäves. Till det kommer oerhörda kostnader. Ibland har jag varit tvungen att hyra privatflygplan för kanske en halv miljon bara för att se till att man kan få igenom människor via en liten tullstation där man är beredd att ta emot en liten extra dusör för jobbet.”

”Det är smällar man får ta i en demokrati.

”Ja, det tycker du ja men det är vi tjänstemän och ”grovsningar” som får sitta emellan och försöka hantera den här situationen och det är inte alls lätt. Vi får skäll från media och flyktingkramare oupphörligen och det är inget vi får extra betalt för.




7.
”Ja, du säger det men det är svårt att hitta personer som håller med dig och vi inom Tribunalen har gjort en gallup som visar att 80% av de utvisade är missnöjda med polisens beteende. De har inte ens sett till att ge pengar som räcker till taxi till hemkommunen och inte ens pengar till en övernattning.
Däremot får polisen själva rejäla utlandstraktamenten och inte minst när ni skall in i krigszoner som Afghanistan,” fortsatte Åke Ask.

”Utvisningar är så dyra så det har inte funnits pengar till det.”
”Men herregud! Vet du vad du säger?”
”Dina avvisningar med privatplan har ibland kostat upp emot miljonen och du kan inte ens lämna en tusenlapp till busspengar. Är du totalt oseriös? Är du helt djävla dum i huvudet, ” säger Åke Ask och känner hur ilskan ännu en gång stiger i honom på ett sätt som inte kan vara hälsosamt när man är 50 fyllda.

”Jag är helt seriös och jag beklagar att det inte funnits en särskild budget för de utvisade.”
”Ja, det tror jag säkert att du gör,” säger Åke Ek ironiskt
Nu måste han låta Kjell få ytterligare en paus eftersom mannen, patetiskt nog i Åke Asks ögon, börjar gråta. Han har just fått veta att en av hans två döttrar har fått ett av sina barn tvångsomhändertagna efter en omfattande smutskastningskampanj från socialas sida. I denna kampanj har socialtjänsten inte ens dragit sig för att blanda in nyvunnen kunskap om att han –Kjell Stav- är misstänkt för upprepade sexuella övergrepp.

”Varför föddes jag till det här miserabla livet? ”Varför just jag.” började han sin litania för att försöka vinna sympatier men det var det sista han fick av vakten Åsa som helt sonika gav honom en rejäl haksmäll som gjorde att en av hans plomber i nederkäken lossnade och föll ut.

”Tror du ditt eländiga kräk att jag för en enda sekund bryr mig om vad som händer dig? Tror du verkligen det?
”Jag skall passa på att berätta en ”hemlis” för dig. Alla vi här i bussen är utvalda av en särskild anledning. Åke Ek har varit din chef och i omgångar försökt att få dig bort från polisen i mer än 10 års tid. Vår unge vän Alex Björk är far till en advokat som haft mycket med dig att göra och som gått miste om ett antal trevliga utlandssemestrar för att du vägrat utse hans far Steve Emfors som offentligt biträde i förvarsärenden. Varje gång så skett har hans far gått miste om ca 20 000 kr .Fem uppdrag är således 100 000 kr. Det kan man ha ganska mycket semester för om alla andra utgifter är betalda. Det är också utevaron av dessa uppdrag som gjort att hans far fått betalningsanmärkning p g a för sent inbetalda skatter. Får man betalningsanmärkningar får man inga hypotekslån och då skall man plötsligt betala dubbel ränta jämfört med rörlig ränta på hypotek.
8.
Alex har således väldig god anledning att om inte hata så i alla fall tycka rejält illa om dig. Dålig ekonomi var också en anledning till Alex föräldrar beslutade sig för att separera. De hade kanske varit fortsatt lyckligt gifta om det inte hade varit för de ek problem som han fick p g a dig och din djävla patetiska gränspolis och som sedan ledde till att Migrationsverket gick i dina fotspår och även de-på mycket lösa grunder-vägrade utse Steve som off biträde, med ytterligare förluster som följd.”

”Du kan väl inte på fullt allvar ge mig skulden för att Alex:s föräldrar skilde sig? Det är väl ändå att gå för långt.”

”Det är det kanske fortsatte Åsa Al, med mycket vass stämma, men i vart fall har ditt agerande och din systematiska vägran att lämna ut papper som Steve Emfors begärde gjort att han hamnat i en betydligt sämre situation än innan du kom med i leken och glöm inte att under hela 90-talet hade Emfors och gränspolisen en relation som präglades av ömsesidig respekt.
Jag kan glädja dig med att Steve är i Malmö och att en bekant till honom som älskar att ha sex med myndighetspersoner” kommer att få leka lite med dig i bastun på ett Scandic hotell när vi kommer så långt.”

Kjell Stav kopplade instinktivt händerna framför sitt kön för att på det sättet försöka skydda sig mot det han på goda grunder misstänkte skulle komma.
Han hulkade sig sedan så ljudlöst han kunde med händerna -som nu förflyttats - i ansiktet.

”Låt mig fortsätta berätta,” sa Åsa Al. ”Vår chaufför, som är kurd från Syrien, har även han drabbats av dig indirekt. Han blev svårt misshandlad i Hofors för 10 år sedan när du jobbade för ordningspolisen där.
Battal, som han heter blev slagen och sparkad av ett ö-känt gäng kriminella ungdomar med väldigt tydliga kopplingar till en främlingsfientlig grupp i Hofors som helt enkelt kallade sig för ”Batong”. De hade specialiserat sig på att slå invandrare med polisbatonger och gissa var de kommit över dessa batonger för 200 kr styck? Av dig?”

”Jag har aldrig sålt några batonger och hade jag vetat att man skulle använda dem så skulle jag definitivt inte ens ge bort uttjänta batonger som blivit alltför stelt i gummit.”

”Vad bra att det kom fram att du trots allt givit bort en låda innehållande inte mindre än femtio polisbatonger. Utredningen härom lades ned väldigt snabbt så sanningen kom förståss inte fram i detta polisfall heller. Som det så sällan gör när man skall göra internutredning.
9.
Det känner du säker till eftersom du haft ett dussintal lite mer allvarliga anmälningar emot dig och samtliga har lagts ned. Oklart varför. Kanske var det ett bekymmer att du kände utredarna.”

”Jag följer bara lagar och förordningar försökte gränspolischefen-och såg mer ömkansvärd ut än vanligt- men fick bara ett fnysande tillbaks av Åsa och även av chauffören Battal Hajo. Han hade varit tvungen att lagas på en mängd ställen efter misshandeln och bl a fick man byta ut höftkulan och sedan det inträffade hade han aldrig blivit sig lik igen.. Vidare så hade han ett flertal skruvar både i höger arm och vänster lår som en följd av den brutala misshandeln, för tio år sedan, som Kjell Stav hade haft möjlighet att stoppa men inte gjorde eftersom han ville äta upp sin hamburgare när larmet kom om misshandeln och när han äntligen släpat sig till platsen i närheten av Statoil-macken i Hofors så hade förövarna redan gett sig av. Kjell Stav hade bara att ringa efter en ambulans och sedan skriva en kort anmälan som rann ut i sanden. Brott ej styrkt.
Förundersökningen lades ned då ingen gärningsman kunde påträffas.

”Visst måste det kännas lite konstigt för dig som är van att tillsammans med gränspolisen komma instörtande kl 06 00 på morgonen att man lägger ner en brutal misshandel i lilla Hofors när man dessutom haft fina vittnesuppgifter från de som stått på balkonger och sett hela misshandeln och som också rapporterat det till polisen.”

”Jag är helt oskyldig till det där och hur kan du begära att jag skall minnas saker som ligger tio år tillbaks i tiden? ” undrade Kjell Stav och fortsatte se ömkansvärd ut.

”Jag tror mig veta att vissa saker etsar sig fast i minnet mer än annat även hos ett sådant kräk som dig och särskilt med tanke på att tidningarna följde fallet nogsamt och ställde sig förvånade till polisens bristande engagemang i fallet.
Jag tror t om att det var en folkpartistiskt riksdagsmän i Hofors som engagerade sig i fallet och begärde överprövning av hos åklagaren men även den utredningen lades ned.

”Tråkigt att höra men som sagt jag är oskyldig och har ingen som helst skuld av vad slag det vara må i de skador som drabbade Battal Hajo.” fortsatte Kjell Stav som nu till varje pris ville bli av med samtalasämnet. Naturligtvis hade han klara minnesbilder av det inträffade och hans egen skuld i misshandeln hade gjort att han gång efter annan under årens lopp tagit sig en rejäl blecka bara för att försöka minnas..


10.
”Menar du på fullt allvar att du inte kunnat hoppa över din hamburgare när du hörde talas om en grov misshandel bara några hundra meter från den plats du befann dig.

”Även poliser måste äta ibland och jag minns att jag den dagen hade avstått från lunch bara för att jag ägnat hela dagen åt att rapportera något som buset ställt till med. Glöm inte att på en tiden hade vi en stor flyktingförläggning i Hofors med mer än 500 platser och det gick inte en dag utan att det var någon typ av bråk mellan olika invandrargrupper och även ett stort antal snatterier som också skulle utredas.”

”Jag gråter verkligen över polisens dåvarande arbetsbelastning och då blir det genast så mycket lättare att förstå varför polisen inte kunde skynda sig när en person blev brutalt misshandlad och vederbörande även hade invandrarbakgrund,” sade Åsa Al övertydligt ironisk.

Kjell Stav hade gärna velat fortsätta att urskulda sig men han insåg att det lönade föga och valde istället att dölja ansiktet i båda händerna och fortsatte hulka sig lite till. Han kände stark oro över att hans äldsta dotters barn hade blivit tvångsomhändertaget, helt nyligen. Visserligen hade hon under årens lopp dragit på sig ett otal orosanmälningar från förskolan och sedermera skolan för att hon inte hämtat barn på dagis, kommit till förskolan luktande sprit och annat småtjafs som socialtjänsten älskade att älta men hittills hade han i alla fall kunnat se till att anmälningarna till polis lades ner på mer eller mindre tvivelaktiga grunder. Vad kunde ligga bakom en sådan åtgärd. Han hade under många år haft de bästa relationer med socialtjänsten men efter att han plockat in en son till en socialchef i Gävle -som varit hög som ett höghus på någon typ av narkotiskt preparat- enligt lagen om tillfälligt omhändertagande så hade inte bara relationen med den kvinnliga tjänstemannen försämrats utan även relationen till övriga chefer på mellannivå. De var som en enda stor familj med musketörssyndrom. En för alla för en, tänkte Kjell Stav där han fortfarande kunde känna skitdoften från sina påtvingade otympliga vuxen-blöjor.

Åke Ek hade full koll på trafiken ner mot Södertälje som låg dryga 20 mil från Gävle. Dit hade man en färd på ca 1,5timmar. Det var inget problem att ligga på 150-160 när det inte var köbildning eftersom Åke Ek hade en väl fungerande polisradio i Chevrolet-pickupen. Risken att åka dit för fortkörning på E 4:an ner mot Stockholm var minimal och än mindre när man visste var trafikpoliserna hade sina kontrollstationer.



11.

I dag hade man ingen sådan mätning över huvud taget. Man stod och lurpassade vid 30-skyltat område i Upplands Väsby och även i Knivsta men inga poliser var i dag ute för att se hur fort man körde på E 4:an och tur var väl det för Battal och hans körkort. Å andra sidan Åke Ek sitt av FN utfärdade körkort från Kosovo och i värsta fall fick han väl dra en vals om att han var på väg ner dit för att överlämna sin ”gisslan” som var internationellt efterlysta terroristmisstänkta.

”Vem är det som skall hämtas i Södertälje,” undrade Kjell Stav och försökte uppnå en förtroendefull ton i samtalet med Åsa Al.

”Det är en högt uppsatt politiker som blev av med jobbet efter Regeringsombildningen 2010, men han har likväl en hel del att plikta för under sina fyra år som minister under Alliansen 2006-2010,” förklarade Åsa Al och lät för ett ögonblick riktigt normal.

-”Är det den unge Tor Rönn som Ni skall ge Er på? Det är väl ändå onödigt,”

Fortsättning följer