Tribunal 2012

10.
”Menar du på fullt allvar att du inte kunnat hoppa över din hamburgare när du hörde talas om en grov misshandel bara några hundra meter från den plats du befann dig.

”Även poliser måste äta ibland och jag minns att jag den dagen hade avstått från lunch bara för att jag ägnat hela dagen åt att rapportera något som buset ställt till med. Glöm inte att på en tiden hade vi en stor flyktingförläggning i Hofors med mer än 500 platser och det gick inte en dag utan att det var någon typ av bråk mellan olika invandrargrupper och även ett stort antal snatterier som också skulle utredas.”

”Jag gråter verkligen över polisens dåvarande arbetsbelastning och då blir det genast så mycket lättare att förstå varför polisen inte kunde skynda sig när en person blev brutalt misshandlad och vederbörande även hade invandrarbakgrund,” sade Åsa Al övertydligt ironisk.

Kjell Stav hade gärna velat fortsätta att urskulda sig men han insåg att det lönade föga och valde istället att dölja ansiktet i båda händerna och fortsatte hulka sig lite till. Han kände stark oro över att hans äldsta dotters barn hade blivit tvångsomhändertaget, helt nyligen. Visserligen hade hon under årens lopp dragit på sig ett otal orosanmälningar från förskolan och sedermera skolan för att hon inte hämtat barn på dagis, kommit till förskolan luktande sprit och annat småtjafs som socialtjänsten älskade att älta men hittills hade han i alla fall kunnat se till att anmälningarna till polis lades ner på mer eller mindre tvivelaktiga grunder. Vad kunde ligga bakom en sådan åtgärd. Han hade under många år haft de bästa relationer med socialtjänsten men efter att han plockat in en son till en socialchef i Gävle -som varit hög som ett höghus på någon typ av narkotiskt preparat- enligt lagen om tillfälligt omhändertagande så hade inte bara relationen med den kvinnliga tjänstemannen försämrats utan även relationen till övriga chefer på mellannivå. De var som en enda stor familj med musketörssyndrom. En för alla för en, tänkte Kjell Stav där han fortfarande kunde känna skitdoften från sina påtvingade otympliga vuxen-blöjor.

Åke Ek hade full koll på trafiken ner mot Södertälje som låg dryga 20 mil från Gävle. Dit hade man en färd på ca 1,5timmar. Det var inget problem att ligga på 150-160 när det inte var köbildning eftersom Åke Ek hade en väl fungerande polisradio i Chevrolet-pickupen. Risken att åka dit för fortkörning på E 4:an ner mot Stockholm var minimal och än mindre när man visste var trafikpoliserna hade sina kontrollstationer.



11.

I dag hade man ingen sådan mätning över huvud taget. Man stod och lurpassade vid 30-skyltat område i Upplands Väsby och även i Knivsta men inga poliser var i dag ute för att se hur fort man körde på E 4:an och tur var väl det för Battal och hans körkort. Å andra sidan Åke Ek sitt av FN utfärdade körkort från Kosovo och i värsta fall fick han väl dra en vals om att han var på väg ner dit för att överlämna sin ”gisslan” som var internationellt efterlysta terroristmisstänkta.

”Vem är det som skall hämtas i Södertälje,” undrade Kjell Stav och försökte uppnå en förtroendefull ton i samtalet med Åsa Al.

”Det är en högt uppsatt politiker som blev av med jobbet efter Regeringsombildningen 2010, men han har likväl en hel del att plikta för under sina fyra år som minister under Alliansen 2006-2010,” förklarade Åsa Al och lät för ett ögonblick riktigt normal.

-”Är det den unge Tor Rönn som Ni skall ge Er på? Det är väl ändå onödigt,” utbrast Kjell Stav indignerat.
”Tänk vad mycket nytta han gjorde när det gällde att avvisa romer och andra
”Sociala turister”, som bara kom hit för utnyttja vår välfärd sa Kjell Stav som inte kunde låta bli att visa sina antipatier för en viss invandrargrupp.

”Jasså du förstod att han bidrog till att romer utvisades trots att många av dem är medborgare i EU-land och därmed har rätt att vara här som turister i tre månader eller mer och dessutom rätt att arbeta här om man kan försörja sig. Nu blir jag verkligen förvånad sa Åsa Al, ”och verkade för en gångs skull inte ironisk.

”Du skulle bara veta hur mycket dessa romer från Bulgarien, Serbien, Rumänien och andra skurkstater ställde till och inte minst när man skulle plocka bär och inte hade gjort upp om ordentliga villkor för sitt plockande. Dessutom blev det en väldig massa nedskräpning.

”Jag tror inte att du utredde varifrån bärplockarna kom ifrån och det var kanske inte bara deras fel att det blev nedskräpning. Hade man haft containrar och sopsäckar att slänga i efterhand som man plockade bär hade nog det här bekymret gått att lösa. Men det är ju ganska symptomatiskt för Sverige – och våra myndigheter - att man allt som oftast skapar en omöjlig situation för våra tillfälliga besökare och sedan gör allt för att klaga på deras beteende. Du är väl inte fri från skuld vad gäller den gruppen heller har jag förstått.”



12.
-Någon måste ju vara ”renhållningsarbetare”-nu var det Kjell Stavs tur att vara ironisk- även när det gäller mänskliga sopor,” sa Kjell Stav som inte insåg hur nära han var att bli av med ännu en plomb.

-Jasså är det så du sett på ditt arbete inom servicesektorn,” undrade Åsa Al och gav Kjell Stav en örfil med öppen hand. Den gjorde kanske inte så ont men var desto mer kränkande. Inte minst p g a att den utdelades av en kvinna.
Inget mer blev sagt på ett bra tag.

NYTT KAPITEL
I Södertälje befann sig den f d invandrarministern Tore Rönn på ett möte med fotbollsklubben ”Assyriska”. Han var där i egenskap av expert i integrationsfrågor och skulle berätta om ”integration i en mångkulturell värld.” Han hade hjälp av en klatschig ”powerpoint-presentation” och under det 30 minuter långa föredraget hann han visa inte mindre än 200 bilder som alla skulle visa positiva integrationsexempel och hur man likt ett fotbollslag skulle bygga ”teamwork” över kultur-och nationsgränser. Vi är en enda stor familj och allt där, i hans eget tycke, larvet fanns också med för att framstå i bra dager. Tore Rönn var elitist och skulle tankemässigt ha det betydligt enklare att företräda sverigedeomkraterna men det steget hade han inte vågat ta ännu. Han hade trots allt fått en bra reträttpost som integrationsexpert och direktör för en ganska nystartad moderat ”tankesmedja” som skulle arbeta med att ta fram argument inför valet 2014. Inte minst gällde det att fortsätta på att försöka övertyga tänkbara väljare att moderaterna var mycket bättre på att vara ”arbetarnas” företrädare än socialdemokraterna. Här hade man fått draghjälp av att f d partiordföranden Mona Sahlin av hälsoskäl måst sluta med toppolitik och istället hade man utsett Tomas Östros som ledare vilket gjort att man numera inte ens fick 25% av väljarkåren med sig mot dryga 30% i valet 2010.

Tore Rönn var extra mån om att lyfta fram fotbollsklubbens stora framgångar
Och dess betydelse för integrationen men var samtidigt mån om att inte säga något om de tragiska mord/dråp som drabbat klubben för ett par år sedan.

”Är Ni från SÄPO,” undrade Tore Rönn klentroget efter föredraget när Åke Ek uppmanade honom att stiga in den svartfärgade chevrolet-vanen som hade tonade mörka rutor.

”Det är korrekt,” sa Åke Ek militäriskt vilket fick Tore Rönn att omgående stiga in i bilen, utan att ana oråd. När hans sekreterare försökte göra sammalunda förklarade Åke Ek att hon skulle hämtas tio minuter senare av hans kollegor.


13.
Sekreterare Viola Trast hade ingen anledning att betvivla att så var fallet och det var först en halvtimma senare som hon förstod att hon blivit lurad när Tore Rönn inte svarade i sin telefon och det inte fanns någon att fråga om transport. Till slut fann hon för gott att ta en taxi till Stockholm och rapportera det inträffade på Regeringskansliet.

Man hade nu 13 mil kvar till Norrköping och där skulle två personer hämtas. Dels rättschefen för Migrationsverket Mike Lilja samt även migrationsverkets (MV) gen direktör Jon Ros. Det var motorväg hela vägen till infarten till Norrköping så resan dit tog bara dryga 40 minuter efter det att chauffören kommit upp i marschfarten 170 km/t.

Både Jon Ros och Mike Lilja befann sig på lunch på Elite Hotell när Kjell Ek kom och klappade de båda herrarna lätt i ryggen och sa att den f d nvandrarministern ville ha ett ord med dem.

”Vad kan den där stackarn vilja oss,” undrade Jon Ros och Mike Lilja fyllde i. ”Inte en aning. Han kanske vill erbjuda en ministerpost till mig,” sa Jon Ros och skrattade till eftersom han var känd för att vara socialdemokrat men ändå inte hade problem att vända kappan efter vinden för att tolka reglerna så styvmoderligt som det bara gick när det gällde att inte ge uppehållstillstånd åt vare sig irakier eller afganer annat än i rena nödfall och nog skulle han se till att även försvåra för somalier. Om inte annat kunde man ju djävlas med dem när de ville få hit sina anhöriga. Nu hade man ju dessutom infört ett försörjningskrav som kunde tolkas lite fritt så att även den med barn blev kvar där de hörde hemma. I djupaste Afrika bland de andra vildarna resonerade Jon Ros. ”Hjärntrusten för invandringens försvårande”, som man skämtsamt kallade sig träffas under angenäma former på någon krog som gärna fick ha en stjärna eller två i ”Guide Michelin”
MV hade dessutom varit på plats i både Afghanistan och Irak och raskt kunnat konstatera att skyddsbehovet var betydligt mindre än människorättsorganisationen Human Right Watch och Amnesty och många andra tunga namn samfällt kommit fram till. Man gjorde sig aldrig besväret att åka ut i buschen utan man åka till Irakiska Kurdistan och hade möte i Elbrus där risken för bilbomber var minimal och pratade med rätt personer, bjöd på mycket sprit så kunde man sedan glatt skriva på en rapport som sa att det var ofarligt att återvända till Bagdad och alla större städer i Irak men att det kunde vara lite farligt för ensamkommande flyktingbarn att skickas till ett fåtal i rapporten uppräknade områden.



14.
På det sättet minimerade man antalet som kunde komma i fråga men man kunde på presskonferenser, som var Jon Ros speciella nisch, tala om hur duktiga Sverige var att tänka på barnen. Jon Ros försatte inte ett tillfälle att lyfta fram barnkonventionen och hur viktigt det var att leva upp till Sverige ”folkrättsliga förpliktelser.” Att det sedan i slutändan rörde sig om några hundratal som fick stanna jämfört med 20 000-30 000 asylsökande per år talade man tyst om.

MV använde sig även av källor på svenska och brittiska ambassaden som gav en i MV:s ögon betydligt mer objektiv bild än den som de båda organisationerna kommit fram till. Det var tämligen uppenbart att de satt i knät på flyktingkramarna i parlamentet och andra människor som var oförmögna att se att Sverige inte kunde ta hand om varenda människa som råkat förirra sig till vårt långsmala land.
Att Sverige under 2009 och 2010 dragit på sig allvarlig kritik både från UNHCR och andra FN-organ och från EU:s flyktingkommissionär bekymrade knappast de båda herrarna. De blåser över sa Jon till Mike och sedan skrattade man gott i fullt samförstånd.
Var det något som Mike lärt sig efter att ha varit chef för MV:s förvarsverksamhet i Norrköping så var det att inte lyssna på tillfälliga opinioner. Däremot kunde det ibland vara nödvändigt att göra en ”pudel” och erkänna vissa banala felsteg men sedan göra tvärtemot i alla fall. Det sista man skulle göra var att hålla sig väl med ”kyrktanter” och andra förvirrade och lätt ( i deras tycke) imbecilla människor som försökte råda bot på sitt dåliga samvete genom att hålla sig väl med asylsökande lycksökare.

Visst kunde det väl vara så att irakier, afganer och t o m somalier hade sina randiga och rutiga skäl för att få stanna men ville man stanna i Sverige så skulle det vara p g a arbete och se till att deras arbetsgivare erhöll både rot-och rutavdrag.

Men betraktas som förföljda flyktingar eller personer med skyddsbehov det skulle det aldrig bli tal om det var båda herrarna överens om . Inte ens om anhöriga till asylsökande dött av bilbomber eller blivit kidnappade och lösta mot rundligt ”arvode”. Hade man haft sådan otur var ju risken minimal att man skulle drabbas igen resonerade man.

När Jon Ros och Mike Lilja kom till den väntande bilen så hade man bara för avsikt att prata med Tore Rönn innan man tillsammans skulle åka på kryssning med räkfrossa, med båt som utgick från Nyköping, för personal på mellan- och chefsnivå och därmed få lite uppmuntran så här inför det bistra och kalla vinterhalvåret. Man hade t om tagit en snaps till sillen under lunchen på Elite hotell och var en aning glada i hatten.
15.

På kryssningen skulle man få chansen att ytterligare förbättra möjligheten att snabbt kasta ut asylsökande och dessutom ta lärdom av representanter från grekiska och italienska migrationsverket som skulle ge en del värdefulla tips om hur man förhindrade att människor överhuvudtaget tog sig till Sverige. Den grekiska principen att helt sonika att vägra överfyllda flyktingskepp att komma i land på grekiskt territorium och det hade varit en stor framgång och också rönt berättigad uppskattning, inte minst i Danmark och Frankrike bland mindre flyktingvänliga anhängare i respektive parlament. Att det sedan ledde till att ännu fler drunknande efter att ha kastats i vattnet av samvetslösa smugglare var inte något som man funderade länge på.
Med tanke på att förläggningsplatser kostade ca 300 kr per person och dygn inkl dagbidrag så kunde man spara uppemot 50 000 kr per månad på en enda fembarnsfamilj om man beaktade skolutbildning och annat som Sverige av någon outgrundlig anledning även gav till asylsökande barn.

”Välkommen till vår lilla sighseeing-buss,” sa Åsa Al och la upp ett rått flatskratt vilket fick herrarna att haja till en aning och inte minst med tanke på Åsas flackande blick som hade något av ren och oförfalskad galenskap i sig.
Många ansåg, inte minst läkarna, att Åsa alltjämt var galen eller som man försiktigt uttryckte sig, hade grava problem med sin psykiska hälsa. Hon led också av endogena depressioner (som kom inifrån utan särskild yttre anledning) som särskilt visade sig på höstarna och då, inte sällan, ledde till kortare tvångsintagningar p g att hon då blev så självmordsbenägen. Det hände också att hon ibland riktade sin ilska/frustration även mot andra än sig själv och då kunde det gå hett till. Och särskilt om någon skulle få för sig att ge sig på hennes vänner. Åsa bar alltid en springkniv i sin högra ficka på sin gröna kavaj av kinesiskt snitt. I den fanns också lönnfack där hon utan problem kunde förvara en kniv som inte ens kunde ses på röntgen p g a en gummiklädd, specialtillverkad metallbehållare där hon förvarade kniven när hon åkte utomlands.

”Välkommen ombord ännu en gång sa Åsa och tog fram stiletten och gjorde raskt ett professionellt snitt i Mikes och Jons hälsenor. Det var inte så allvarligt att hela senan gick av men det var tillräckligt allvarligt för att de båda herrarna inte skulle kunna gå ordentligt under resten av resan.

Tore slapp att få sin hälsena snittad men däremot fick han ett rejält stick i höger armveck av Åsas springkniv, som fick blodets tunna stråle att spruta på Jon och Mike: Tore blev så häpen över den brutala behandlingen att han inte ens kom sig för att skrika.

Skrek desto mer gjorde de chockade cheferna från
.Migrationsverket som ivrigt försökt få bort blodet från ansikte och kläder men utan märkbart resultat. De nyligen vita skjortorna var plötsligt nedblodade och gjorde att de båda kumpanerna såg ut att komma direkt från arbete på slakteri.

”Ta det lugnt, mina herrar,” sa Åsa Al och försökte låta förtroendeingivande. ”Jag är sjukvårdsutbildad och jag skall genast ge Er ett första förband, Nu vill jag att ni dricker den här drycken som Gränspolisen använt runt om i vårt avlånga land under många år när man skall tvångsavvisa människor och vill få dem lite lugna under färden till hemlandet,” så den kan jag verkligen rekommendera . Vidare skall ni få en liten specialpreparerad cheeseburgare för att få ordning på magen. De tre herrarna visade osedvanligt lite civilkurage och försökte inte ens att stänga munnen så att det var omöjligt att ge dem av den erbjudan anrättningen. Att det gick lättare kan ha berott på att Åsa högg i luften med sin springkniv och härmade låtsasskrik från det tilltänkta offret.

Det dröjde ungefär två minuter innan både Mike Lilja och Jon Ros förrättade sitt tarv i sina egna byxor och ytterligare en halv minut innan Tore Rönn gick samma öde till mötes.
Samtliga såg fruktansvärt generade ut.

”Men min herrar så ni uppträder. Har Ni allvarligt varit vid teatern och lidit av rampfeber? Nu skall Ni få var sin blöja efter att ni har slaskat av Er det värsta(här finns våtservetter-hjälp gärna varandra om ni har svårt ) och sedan blir det gröna träningsoveraller. Man vill ju gärna att ni skall påminna om de häktade. Visserligen skall inte förvarstagna sitta på häkten men det vet ni lika väl som jag att så fort någon blir lite bråkig så flyttas man från förvar till häkte och får samtidigt åtnjuta samma restriktioner som våldtäktsmän och andra missdådare.

”Är det inte fint uttänkt så säg?”, undrade Åsa al. Det märktes att hon njöt av sin roll som sadist och informatör i en och samma person.
”När Ni är klara skall vi ta oss ned till Kristianstad i Skåne för att plocka upp ordföranden för socialförsäkringsutskottet och sedan är det bara att åka vidare till ett av romerlägren under bron Sava , strax utanför Belgrad. Där har vi samlat en grupp på 20 romer som råkat lite värre ut än andra. Bl a så är det ett par unga kvinnor på 16 år som utsatts för grov gruppvåldtäkt efter att man dumpats på flygplatsen i Belgrad utan respengar av ert ressällskap Kjell Stav,” informerade Åsa Al. ”Har Ni några frågor så här långt undrade hon samtidigt som hon sträckte över de gröna träningsoverallerna till de sist anlända. ”Mobil och plånbok vill jag också ha från Er båda,” fortsatte Åsa Al. .


17.

”Det här är en ”all-inclusive-resa” så ni behöver inte bekymra er över att ni inte har några kontanter. Ni skall dessutom få dagbidrag med 61 kr per dag så ni får känna på hur det är att klara sig på sådana pengar som de asylsökande i Sverige måste göra. Dagbidraget är som mest 71 kr om dagen och för gifta och sambo 61 kr per dag. Det har det varit i mer än 10 års tid. Asylsökande är en av de kategorier som aldrig drabbas av inflation. Visst är det fantastiskt, ” sa Åsa Al med sin rökanfrätta, hesa röst. Jag har valt att se Er som sammanboende så därför drar jag av en tia men det skall väl räcka en bit får jag hoppas.

”Skall vi leva på 61 kr om dagen,” undrade Jon Rönn misstroget och tog sig åt foten som gjorde fruktansvärt ont och skadan gjorde att han inte kunde stödja fullt ut på foten även om skadan var tämligen ytlig.

”Vad är det för konstigt med det,” undrade Åsa Al. ”Ni har ju själva varit med om att bestämma att nivåerna för dagbidrag skall vara oförändrade år efter år och det har väl varit en tanke bakom den här principen att ej höja dagbidraget. Att det skulle göra att det blev lättare att bli av med sin asylsökande som man dessvärre inte kunde kasta ut redan vid gränsen. Stämmer det inte att du Mike Lilja t om talar o hur viktigt det är att ”hängmöra” de asylsökande för att öka motivationen att lämna landet?

”Skall vi betala för den mat som ni erbjuder eller hur är det tänkt. ” sa Mike Lilja som rökte och nu var i ett mycket stort behov av en cigarett för att lugna ner sig.

”Jag hade faktiskt tänkt att ni skulle få köpa all mat på bensinstationer som vi stannar till vid så får ni också ett begrepp om vad det kostar att köpa mat och dryck när man inte har möjlighet att handla i en vanlig livsmedelsbutik,” fortsatte Åsa Al. ”Blir inte det bra?” sa Åsa Al och la upp ett av sina både skrämmande och fula flatskratt som rymde så mycket av hån och ren och skär överlägsenhet. En kvinna i hennes situation som tagit så mycket skit under årens lopp njut nu för en stund av sitt uppenbara övertag och med rätt att likt en cirkusdirektör styra över sina offer.
”Jag hade också tänkt att det bara är Kjell Staf som får kvällsmat i dag för ni andra har ju redan ätit lunch.”, fortsatte Åsa Al mycket nöjd med sin slutsats.

”Skall vi inte ens få middag,” undrade Jon Rönn och vägrade tro att det var sant.
”Nej, jag tror att det bara är bra att ni inte får mat idag eftersom du och din kumpan Mike har tappat en del blod och inom en timma eller två kommer att få morfinsprutor och då blir ni lite groggig och kan även vara benägna att kräkas en smula.
18.
”Får vi inte tala med våra familjer undrade Mike Lilja? ” och lätt ynklig på rösten. ”

Är det här verkligen en veritabel kidnappning och vem är det som i så fall som står bakom den? Ja brukar faktiskt säga god natt till mina barn varje kväll och det vill jag göra även i kväll”, fortsatte han och såg upprikitgt bekymrad ut. Den stackars rättschefen med förflutet från Småländska Emmaboda hade två barn på 4 och 6 år som var hans ögonstenar. Mike Lilja var nyligen 40 fyllda och hans fru var fem år yngre. Man bodde i en nedlagd skola som man rustat en hel del på slutet när lönen som förvarschef plötsligt steg från rimliga 30 000 kr till 65 000 kr. En ren direktörslån. Bilförmån hade han förståss också liksom frikort på både flyg och tåg. Han ville ju inte vara sämre än de proppmätta rikdsagsmännen som 2010 hade 55 000 kr i månadslön och slapp löneavdrag även om man föredrog att mest hålla sig på hemmaplan och fortsätta arbeta samt kvitta ut sig själv i diverse omröstningar.

”Många frågor blir det, kan jag konstatera,” säger Åke Ek. ”I grunden har jag ingen större lust att ge Er all information nu men det är så här.” Ni är kidnappade av en privat elitorganisation vid namn tribunal 2012 som får pengar från en stiftelse som i sin tur får pengar genom att man kapar ca 5% av proppmätta förvaltningschefers löner varje månad och därmed fåt ihop en nätt liten slant. Man kan kanske kalla det för ”skatteåterbäring” i Lisbets Salanders anda. De som arbetar för mig är en cell och det finns 20 celler runt om i Sverige.

.Tribunalens uppdrag är att fånga upp och bestraffa sådana makthavare som begått uppenbara och hänsynslösa brott mot mänskligheten på ett eller annat sätt och som inte kan kommas åt varken via vanliga domstolar eller genom människorättsdomstolar. Personerna som vi fångar in är dömda på förväg ( vilket kan te sig en smula odemokratiskt med Sverige är inget demokratiskt land utan ett land som liksom de flesta andra länder är nedlusade med korruption på alla upptänkliga nivåer ända upp på Regeringsnivå-ni vet väl att en det var en moderat rikdsagsman vid namn Sven-Otoo Littorin som t om avgick när det blev känt att han köp sexuella tjänster härom året) och innan resan är slut skall ni få reda på vad ni är anklagade för. I korthet handlar det om ni visat särskild brutalitet och oförmåga till självinsikt. Ni har med andra ord plågat människor även om ni inte alltid varit medvetna om det själva. Ert brott är i mångt och mycket ett underlåtenhetsbrott. Ni hade kunnat förhindra att de drabbade åsamkats denna skada och ni är alla väldigt medvetna om att ni kunnat göra det om ni haft lite av civilkurage men det är en egenskap som ni tycks sakna helt.



19
Ni kommer förvisso att bli misshandlade och kanske också torterade under resans gång-beroende på hur ni sköter er- och bilder kommer att läggas ut på nätet som visar era skador och er belägenhet. Kidnappningen har redan rönt stort intresse på Googles. Även era anhöriga kommer att få reda på vad som händer er. Ni kan inte friges innan ”studieresan” är klar och den är beräknad till tio dagar. Det kan bli lite mer. När resan är klar så skall ni också få chansen att göra ett grupparbete där ni berättar om era erfarenheter och sedan vill jag också att ni skall skicka er rapport till både regering, riksdag och Migrationsverket och föreslå hur man i fortsättningen skall göra med utvisningar av romer till Kosovo och Serbien och av kurder till Turkiet och Syrien. Om rapporten inte blir tillräckligt tydlig finns det en risk vad gäller hotbild så kommer ni att få göra om den här resan några gånger till dess ni lärt er läxan.
Ni kan inte köpa Er fria från resan fortsatte Åke Ek, inte ens om ni försöker, men ni kan kanske klara Er ifrån alltför stora skador om ni visar lite äkta ånger. Det är ingen idé att ni fejkar insikt och ånger eftersom vi ha de allra bästa mätinstrument som finns på området. Är det någon som har några frågor?”

”Hur kan det någonsin bli så att vi är ansvarig för andra människors lidande när vi nästan aldrig personligen träffat asylsökande eller deras biträden,” undrar Mike Lilja.”Vi gör ju bara vårt jobb som hårt arbetande tjänstemän”, säger Mike Lilja och får något dimmigt i blicken. Glöm inte att jag är rättschef och en sådan arbetar främst med olika praxisfrågor för att asylmottagandet skall bli så bra och rättssäkert som möjligt.”

”Det där tror du inte på själv,” sa Åke Ek och verkade en smula irriterad av svaret. ”Om du är den som har det övergripande ansvaret för vart man avvisar asylsökande från Irak, Afghanistan, Etiopien och andra oroshärdar så är du i allra högsta grad ansvarig för konsekvenserna av ditt beslutsfattande. Har du aldrig hört talas om begreppet ”orsak verkan”?
Har du aldrig tänkt på att människor skickas tillbaks till städer där man omgående blir kidnappad och utsatt för utpressning bara för att man kommer från utlandet och kanske till råga på allt fått med sig 30 000 kr eller mer för att bygga upp en ny framtid. Vad tror ni händer med sådana pengasr.. Att skylla på ”rättsvårdande” instanser i Irak som inte ens finns på kartan och än mindre fungerar är bara uselt. Lika uselt att påstå att skurkstaten och diktaturen Syrien skulle ha ”rättsvårdande” instanser.

” Ja tycker att du överdriver väldigt nu, ” försvarar sig Mike Lilja. ”Det går inte att anklaga vare sig mig eller min chef för det här.

”Jasså du säger det, herr rättschef som fått ditt jobb utan formella meriter. Jasså det är din uppfattning.
20.
Då skall du få ett övertydligt bevis på att vi har en lite annan syn på det här i Tribunalen där vi tillämpar den lite ovanliga principen ”Öga för öga tand för tand”.

” Nu känner jag mig hotad,” säger Mike Lilja trotsigt.
”Ja, jag också,” fyller Tore Rönn i.

”Ni är hotade mina herrar och det är därför vi har kidnappat er. Vi kommer att fortsätta att hota och slå er men det kommer att ske i ett pedagogiskt syfte”, förklarar Kjell Ek..

…………………..

Färden går vidare genom Sverige, mot Lund där man skall plocka upp det sista offret som är socialförsäkringsutskottets ordförande Lennart Lok. De gisslantagna känner sig efter en stund i stort sett trygga och är förvånade över att det är så lätt att resonera med både Åsa Al och Åke Ek men blir snabbt vare om situationens allvar när man stannar till i Alvesta på Statoil för att låta passagerarna få handla för sina ”dagbidrag”.
”Var så god, här har Ni alla 61 kr. Vi hade tänkt att Tore Rönn, Mike Al och Jon Os skulle hoppa över middag idag men med tanke på blodförlusten, som visserligen inte var stor men än då, så skall ni alla få handla. Man går in på statoilmacken i Alvesta och börjar välja i menyn.


En korvmeny med dricka går på 40 kr och samtliga väljer en sådan meny med skiftande smak på korvarna. Nu har man 21 kr kvar. Både Tore Rönn och Mike al är oerhört röksugna och beslutar sig för att köpa ett litet paket cigaretter tillsammans för 20 kr. Nu har man bara en tia kvar var och cigaretterna kommer snart att vara slut.

Man börjar redan fundera över hur morgondagen skall te sig med en fruktansvärd nikotinabstinens eftersom båda herrarna är vana vid att röka minst ett paket cigaretter per dag.
” Ni får inte spara medel till i morgon. Handlar ni inte upp pengen så fryser slanten inne. ” Det gör att Jon Os och Kjell Stav har 21 kr var att handla för och båda satsar på frukt. Man får tre frukter var och har därmed något att äta om de skulle bli hungriga under kvällen och natten. Kl har hunnit bli 16 00 och två timmar senare är man på biblioteket i Lund där Lennart Lok talar över temat ” Integration i en föränderlig värld”.
”Ursäkta mig säger Åke Ek i en paus i föreläsningen men kan du vara vänlig och följa med fem minuter och prata med före detta invandrarministern Tore Rönn?
21.
”Jasså är Tore Rönn här”, säger Lennart Lok uppriktigt förvånad. ”Det var roligt att höra. Hur mår den gamle skojaren?”

”Tack, bara fint, såvitt jag vet, ” svarar Åke Ek. ”Han ser ut att vara i fin form”.

Belysningen är mycket sparsam i bilen och det dröjer en stund innan Lennart Lok förstår att Tore Rönn är sårad i knät och att även hans medpassagerare Mike Lilja och Jon Os är lindrigt skadade.

”Vad är det som har hänt,” undrar Lennart Lok förvånad? ”har ni råkat ut för en olycka?
”Det kan jag reda ut säger Åsa Al och skrattar ännu en gång sitt obehagliga hesa skratt.
”Jasså, verkligen,” säger Lennart Lok och börjar nu se orolig ut., Intuitivt förstår han att det är något här som inte stämmer.

”Med tanke på att vi måste ha någon som är kamel i sällskapet så kommer jag inte att snitta dig i vare sig häl eller arm men för att markera allvaret i den här utflykten så vill jag ändå passa på att ge dig en liten örfil.” säger Åsa Al och slår Lennart lok med full kraft strax under höger öga och passar på at riva honom lite på kinden efter avslutat utdelande av slag.

”Vad i helvete gör du, din djävla subba skriker Lennart Lok rakt ut och visar med sin replik sin bristande respekt för kvinnor.
.
”Slog jag för hårt, ” undrar Åsa Al. ”Kändes det inte bra,” undrar Åsa och ler pilimariskt mot Lennart Lok. ”Jag trodde du var van vid lite hårda tag. Enligt uppgifter som vi inhämtat så badar du och en av dina thailändska älskarinnor bastu två gånger per vecka och då vill du bli slagen så hårt som möjligt.
.
Lennart Lok är väl medveten om att Åsa Al har gjort ett grundligt research
Och vill inte ens säga emot henne men ser missnöjd ut och säger:” Det här är väl inte riktigt samma sak, eller hur?”

”Nej, kanske inte medger Åsa men jag vill göra dig medveten om att du är på upptäcksfärd och när du kommit tillbaks till Sverige skall du förhoppningsvis känna till lite med om polisens metoder i samband med utvisningar. Nu vill jag att du precis som dina kamrater skal få ”lufta dig en aning” och den här gången skall vi vara lite generösa, ” säger hon och ber Battal stanna till vid vägkanten.
”Ta nu den här groggen med lite skönt snabbverkande laxermedel så kommer du genast att känna dig bra efter att ha fått tömma dig på ditt maginnehåll och sedan skall vi ha koll på vad du stoppar i dig.”
22.
”Måste jag verkligen det. Kan ni inte göra reklam för era metoder utan att förödmjuka människor?”, undrar Lennart Lok som fortfarande tror att han kan uttrycka sig fritt.

”Försök att låta bli säger Åsa Al och ger snabbt Lennart Lok ett snitt i höger öra som ger ifrån sig rikligt med blod.

”Du är inte klok, du är fullständigt galen skriker Lennart Lok samtidigt som blodet droppar ner på hans eleganta och dyra kostym.

”Jag hörde vad du sa och jag tar det till mig,” förklarar Åsa mycket långsamt och pedagogiskt men den saken är klar att om du inte börjar disciplinera din tunga mer så kan det här sluta riktigt illa för dig. Har du förstått,” avslutar hon och stirrar Lennart Lok i hans gråtfyllda ögon.

”Ja, ja,” säger han knappt hörbart.
”Högre,” skriker Åsa. Högre.

Lennart Lok inser att han gått för långt och inte tagit situationens på fullt allvar och nu svarar han i alla fall så högt att det hörs: ”Ja, jag har förstått, ” och tillägger för säkerhets skull. Det skall inte upprepas.


Mot Kosovo


Efter att hela sällskapet samlats så sätter man fart mot Kosovo som kommer att bli första anhalt i den studieresa som Åke Ek nogsamt lagt upp rutten för.

Battal Hajo tar en välbehövlig powernap på färjan mellan Rödby-Puttgaren men sedan är det inga problem att sätta fart mot tyska gränsen, in i Österrike i höjd med Salzburg och sedan Slovenien där man väljer att övernatta, strax utanför Ljubljana. Tidigt i morgon bitti så skall man åka till Zagreb i Kroatien och sedan 30 mil till Belgrad, och ytterligare ca 30-40 mil till Mitrovica i Kosovo.
Kosovo är ett litet land på 10 000 kvkm och inte större än Skåne. Dit kommer man på lördag eftermiddag den 16 oktober. Väglaget är bra genom Tyskland och ner till Slovenien och det fortsätter vara bra väder även dagen därpå när man åker till Mitrovica och övernattar på den albanska sidan av staden. Sin gisslan låter man stanna i bilen och försöka sova bäst man kan.. De som har blöjor får chansen att byta till torra och rena vuxenblöjor och samtliga har fått träningsoveraller som är för stora för alla men sitter minst dåligt på Lennart Lok som är den störste personen i sällskapet.
23.

Åsa , Peter och Åke turas om att hålla vakt utanför bilen. Man har inget intresse av att dra till sig nyfikna blickar och i Sverige har man börjat spekulera över att fem relativt kända personer har försvunnit spårlöst. Det är inget som gått ut i massmedia ännu men de anhöriga, till de försvunna, har så gott de kunnat börjat dra i de trådar man kan dra i men hittills utan framgång.

Gisslan sover mycket dåligt eller inte alls.
Att sova i närheten av en vältrafikerad väg är inte lätt om man inte är utmattad och det har man inte hunnit bli ännu även om man sovit dåligt även natten innan.

Kl 0600 kommer Åsa in i bilen och upplyser om att det är dags att åka till sitt första utflyktsmål. Det är en soptipp utanför Mitrovica
Där det bor mer än 200 romer som försöker försörja sig genom att utvinna metaller från skrotbilar, kyl och frysskåp och diverse andra dumpade tekniska pinaler. Området ligger på mark som innehåller en rad giftiga tungmetllaer som har gjort att särskilt barnen far illa och har tydliga uppvisade skador på inre organ. De vuxna drabbas också men inte lika allvarligt. Över området ligger en ständig doft av svavel av det enkla skälet att serbiska myndigheter här passat på att dumpa en stor mängd svavelsyra innan Kosovo blev en självständig stat 2007.

”Vad skall vi göra här undrar Mike Lilja som redan är påverkad av den fräna lukten av svavel? ”

”Det skall du snart få veta upplyser Peter. Sitt bara lugnt och vänta och dra gärna åt blöjorna extra hårt för i dag kan det sprattla till i magen.

”Vad faen, menar du, ” säger Kjell Stav som tycker genuint illa om att förrätta sitt tarv när man inte är på ordentliga toaletter och det blir inte bättre av att tvingas göra på sig i en blöja.

”Vi skall se hur romerna lever och vi skall träffa en av de romerfamiljer som du brutalt avvisade från Sverige för bara några veckor sedan efter att de bott på camping utanför Engeltofta.

”Jag skickade dem inte hit, ” försvarar sig Kjell Stav och det var Migrationsverket som hade fattat beslutet.




24.
”Det är helt riktigt. Det var rättschefen Micke Lija som hade kommit fram till att
man skulle skynda sig att bli av med romerna och därför avslog man ny ansökan på löpande barn enligt bestämmelserna om s sk verkställighetshinderenligt 12 kap 18-19 §§ i Utlänningslagen.

”Jag stödde mig bara på en ambassadrapport från svenska ambassaden i Belgrad, ” försvarar sig Micke Lilja.

”Ja, jag vet det också och därför skall du få veta vad som hände just den här familjen. Familjen dumpades på Belgrads flygplats utan återresebidrag och utan mer pengar än 50 euro för hela familjen. Med 500 kr på fickan så tvingades man börja med att köpa mat till de två vuxna och tre barn. Det gick på 30 euro och sedan hade man 20 euro kvar dvs ca 200 kr. Familjen kände ingen i Belgrad eftersom man själva kom från Kosovo men en räddande ängel i form av två äldre välklädda herrar som också var romer hjälpte familjen att komma till ett boende under bron Sava i Belgrad och där fick man sova ut på packad kartong som hade gjorts om till säng under en hydda som bestod av diverse brädlappar och kasserad heltäckningsmatta.
Sedan bjöds man på frukost. Därefter började eländet. Man fick chansen att antingen låta sin mycket vackra 14-åriga dotter fnaska eller också skulle den 15 årige sonen hjälpa till att smuggla cigaretter och narkotika till Sverige. Familjen ansåg inte att de hade något val och dottern fick börja sin ”tjänstgöring” parallellt med sonen samma dag började sälja hasch i romerlägret. För varje sålt gram fick han en euro och hans syster fick själv behålla 5 euro per penetration medan köparna fick betala mellan 10-20 euro beroende på vad man efterfrågade.

Det märktes att Kjell Stav var märkbart påverkad av historien. Han hade förståss kännedom om vad som hände personer som dumpades utan pengar och hade t om föreslagit att man skulle få 2000 kr i samband med avvisning för att man i vart fall skulle ha råd att ta sig ifrån det råttbo av kriminalitet som hette Belgrads flygplats till sin ”bostadsort” som han visste inte fanns på kartan utan det fanns bara platser där förmenta vänner kunde erbjuda en sängplats men det kostade blod, svett och tårar. Inget annat var att förvänta sig av dessa människor som slipats till veritabla diamanter av alla sina misslyckanden och umbäranden.

”Du menar väl inte att du anklagar mig för vad som kan ha hänt den här familjen? Jag följer bara lagar och förordningar, ” sa han som han brukade lika övertygande som om repliken var färdiginspelad.

”Vi har ju tidigare pratat om ”orsak-verkan”,” sa Peter som läst propedeutisk kurs i juridik och därför kände att han hade bra koll på diverse termer som denna.
25.
”Vart vill du komma, ” sa Åsa Björk som gav Kjell Stav dagens första örfil. En rejäl snärt med höger hand som också gav upphov till rivmärken på höger kind.

”Passa dig! Hur många gånger skall du få information om att det där tonläget inte passar i det här sällskapet.”, fräste Åsa.

”Förlåt, förlåt, ”pep Kjell Stav som en strykrädd hund och satte händerna för ansiktet.

Det dröjde inte länge innan den drabbade familjen dök upp på den utsatta mötesplatsen och fick träffa Kjell Stav som man väl kände till.

”Välkommem till Mitrovica hälsade familjefadern glatt och gav Kjell stav ett mångtydigt leende.
”Tack, ”sa Kjell Stav skyggt och uppenbart skuldmedveten. Han mindes den här familjen väl eftersom man gjort sig ett namn i Hofors och uppmärksammast av den lokala tidningen Arbetarbladet i flera artiklar. Först hade gränspolisen gripit fadern där han arbetade på en frisersalong i Hofors och modern hämtades från praktik hos Röda Korset. Det som särskilt hade retat upp folk var dock att de båda barnen hade hämtats på skolan och sedan hade man slängt ut dem samma dag som de gripits. Familjen hade fått tio minuter att samla ihop sina tillhörigheter och man fick inte ens tvätta klart en maskin med familjens bästa kläder och tvingades lämna landet i trista träningsoveraller under förevändning att polisen hade så mycket att göra. Det var dock inte mer än att man fick vänta fem timmar på Arlanda innan man lyfte.
Agerandet hade retat upp både vänsterns, MP:s och socialdemokraternas riksdagsledamöter. Namnsamlingar hade gjorts med krav på att familjen skulle få komma tillbaks till Gävle men inget hjälpte. Migrationsministern sa som vanligt att han inte kunde gå in i enskilda fall.

”Vill du ha lite kaffe,” undrade pappa Safet.
”Tack, det är bra, ” sa Kjell Stav, Han ville inte att hans redan starka skuldkänslor skulle öka i intensitet.

” Nu skall du få hälsa på min familj, ” sa Safet och släppte fram dottern Dragisa och sonen Marko. In kom en ung kvinna med hålögd blick med zombieliknande uppsyn i trista illasittande kläder och därefter kom hennes bror som var kraftigt påtänd av narkotika. Det var hans sätt att komma ur sin förödmjukelse genom att gå in i dimman och stanna där så länge som han kunde. Han hade redan hunnit med ett avgiftningsförsök som avbröts efter bara två dagar.


26.
”Vi möts igen, ”konstaterade Safet och grinade mot Kjell Stav. Jag trodde inte att jag skulle få den äran att konfronteras med ett riktigt, riktigt stort Sverige-svin till polis sa Safet samtidigt som han oblygt spottade tuggtobak i ansiktet på Safet som inte ens reagerade på skymfen. Så här bor vi. Här har vi hyddor utan uppvärmning men vi har mycket begagnade kläder som skickats hit från Sverige och vi har obegränsat med smuggelcigaretter. Synd att klaga och vi slipper samla papper i Belgrad och bo under bron Sava på vägen in mot Belgrad. Det är bra. Det som är mindre bra är att min hustru tagits in på sjukhus efter ett allvarligt självmordsförsök och att min dotter tvingas fnaska och min son och jag tvingas sälja knark och smuggelcigaretter men det kunde varit värre. Vi kunde varit döda nu..
”Vill du kanske köpa sex av min dotter, ”undrade Safet. Hon är duktig. Bara 5 euro för en avsugning och tio euro för fullbordar penetration. Det kan väl inte anses dyrt eller hur.förresten så tror jag att vi bjuder bara för att vara extra hyggliga och visa att vi inte har något otalt med den svenska gränspolisen.

”Nej, jag vill inte sa Kjell Stav, ”som nu var märkbart skrämd.

”Nu vill inte jag att du tackar nej till ett fint erbjudande och särskilt inte eftersom du varit med att skapa den här drömsituationen för oss. Du visste ju att jag hade arbete i Sverige som gjorde att jag kunde försörja familjen men du ville inte låta mig leva öppet, jobba och söka pass från Sverige. Det tog för lång tid ansåg du och nu är vi här. Det är som det är.
Jag kan också säga det att om du inte vill följa med min dotter och ha det lite skönt så kommer jag att personligen bära dig dit, ” sa Safet och visade på ett område där 1000-tals råttor mumsade i sig diverse dumpade grönsaker och illaluktande kött.

”Nej, nej, jag följer med” sa Kjell Stav som var maniskt rädd för råttor och som nästan skrämts till döds av att en stor råtta lyckats ta sig in i bilen föregående natt. Dragisa tog honom lätt i handen och förde honom varsamt till den inre delen av hyddan som bestod av två rum och med en bred säng längst in med ett bolster fyllt av hö.

”Var så god och ligg sa Dragisa som började ta av sig sina kläder och därmed blottade sin kropp som hade anorektiska drag och utan något specifikt som kunde tilltala en sexköpande man. ”Ta av dig dina kläder, ”sa Dragisa och gränspolischefen kunde inte annat än lyda och satt snart naken ytterst på sängen och försökte skya sitt kön.

”Nu skall jag göra det skönt för dig, ”upplyste Dragisa och verkade för en kort stund normal.
27.
”Lägg dig ner, ”uppmanade Dragisa med en röst som inte ville blir motsagd. Hon tog samtidigt fram en trasa som hon genomfuktade med vatten och sedan torkade hon raskt av Kjell Stavs ollon.
”Ligg nu still så att jag får gulla lite med ”tippen”. Dragisa gned vant förhuden fram och tillbaks några gånger innan hon stoppade in ollonet i munnen.
Kjell Stavs familjelycka visade inte tendens till erektion och det störde Dragisa.

”Tycker du inte att det är skönt. Vill du inte ligga med mig, ”sa Dragisa och visade tydligt sitt missnöje.
”Helst inte,” lyckades Kjell Stav få ur sig. ”Jag är inte riktigt upplagd och jag tror att jag måste gå på toaletten.”

”Det får nog vänta. Nu skall vi ordna det här och sedan får du gå på vårt utedass som jag kan upplysa är ett hål i backen och där finns det väldigt mycket obehagliga insekter som har en tendens att söka sig till närmsta kroppsöppning.

”Kan vi inte avsluta det här nu, ”undrade Kjell Stav ömkligt.
”Nej, vi skall avsluta det här, ”sa Dragisa och tog Kjell Stavs slaka veke i munnen och bet sedan till. Skriet från Kjell Stav lät inte vänta på sig och var fasansfullt. Det hindrade inte Dragisa att bita till lite extra till dess att blodvite uppstod. Därefter lät hon honom ligga.

”Det där var kanske att gå väl långt protesterade Kjell Ek, som dök upp i hyddan efter det hjärtskärande skrattet, som ville att resan skulle bli pedagogisk men ändå inte innehålla alltför mycket våld och det här hade man inte gjort upp om.

”Förlåt, ”sa Dragisa. Jag kunde inte hålla mig. Det var det här äcklet som tvingade in mig i den här vidriga branschen och min far har redan beslutat att sälja mig till en man i Belgrad som vill att jag skall trafikera innerstadshotellen där.

”Det här är förfärligt och jag lovar att jag skall göra allt jag kan för att ordna både din och övriga familjens ekonomi på ett bra sätt. Så här skall det förbanne mig inte gå till. Jag skall se till att viga mitt liv åt uppgiften att inga avvisningar får ske om det inte finns ett värdigt liv att återvända till och jag skall också jobba för att barnkonventionen blir svensk lag.

Kjell Stav plåstrades om av Peter som hade sjukvårdsutbildning och sedan gick färden vidare mot Turkiet. Nu skulle man ta sig till den turkiska delen av Kurdistan där styrkan skulle få träffa s k terroristanfrätta PKK-sympatisörer som tvingats lämna Sverige eftersom Sverige inte ansåg att personerna var skyddsvärda efter att ha hjälp PP med matleveranser under en följd av år.
28.
PÅ ÅKLAGARKAMMAREN

På Åklagarkammaren i Gävle satt åklagaren Sam Strand och slet sitt stålullsliknande hår som höll sig på huvudskulten och inte kunde bilda en lugg hur gärna än Sam Strand ville, och alternerade med att dra vänster hand genom skäggstubben. Han hade fått ett mycket märkligt mål på halsen som förundersökningsledare och vice chefsåklagare som han gärna givit bort till någon kollega. Fyra prominenta tjänstemän och politiker hade spårlöst försvunnit under en och samma dag och misstankar fanns nu om det kunde röra sig om tagande av gisslan eller rent av mord.

Sam Strand, som var fembarnsfar från Enånger i Hälsingland, hade fått order direkt från rikskrim-som ännu inte blivit inkopplade på allvar-att med hänsyn till rikets säkerhet och p g a förhållande till främmande makt sköta utredningen med största diskretion. ”Va faen skall jag göra åt det här eländet, ”sa Sam högt för sig själv och fortsatte att slita i sitt extremt torra, lätt gråfärgade hår. ”Var skall jag börja. Vem skall vi höra? ” sa Sam Strand och flöt ut med kroppen över hela sitt väl tilltagna skrivbord på samma sätt som han brukade göra när han var i rätten. Han korsade sin armar bakom nacken och funderade. Han tänkte en stund och sa sedan en smula mer nöjd. ”Så här får det bli”. Därefter ringde han till utredaren Börje Bark på polismyndigheten i Sandviken. Strand visste att han egentligen skulle anlita folk från Gävle men han hade det största förtroende för Börje Bark och därför så vände han sig till honom.

”Börje här, vem talar jag med sa Börje Björk som hållit på med brottsutredningar under ett tjugotal år och mest hade det handlat om misshandel samt våldtäkter. Inte särskilt kul men nödvändigt.

”Ja häj på dej Börje. Sam här. Hurs har du det?
”Synd att inte klaga, sa Börje Björk som tyckte om att använda sig av uttryck som var mer eller mindre felaktiga. Va kan min herre ha på hjärtat så här en måndag kväll kl 20 00.

”Ja djävlar, ä klockan så mycke å ja som lovade att komma hem tidigt idag. Nu får jag skällning igen. Det är som vanligt. Sam var tillsammans med Sara som var föreståndare för ett serviceboende i Njutånger. Hon hade under en följd av år försökt att få sin fem år yngre make att arbeta mindre så att han inte dog precis när han skulle gå i pension precis som hennes far. Hon tyckte om sin gubbe även om han var en strulpitt och hon ville att han skulle vara med och arbeta på fäboden i Kilafors när hon fått gå i pension nästa år.



29.
”Jo dä är så här att jag behöver hjälp med en utredning som skall skötas med största möjliga diskretion och då måste jag ha någon som ja litar på och inte läcker som ett såll till media efter fem minuter och då tänkte jag på däj som vanligt. Du är en av de få som ja litar på, på allvar.

”Tack för betyget. Va ä lä för utredning som du behöver hjälp mä,” undrade Börje på sitt släpiga Gävlemål.

”Dä är så här förstår du Börje att det försvunnit 4 höjdare som har med utvisningar att göra på ett eller annat sätt och en av dem är vår ökände kollega Kjell Stav från Hofors.

”Det där djävla svinet. Honom skulle jag själv vrida halsen av. Fy faen hur han går fram och skämmer ut hela poliskåren och ingen sätter dit honom. Det verkar som att tjänstefel för poliser blivit avskaffat.

”Visst är det så Börje och värre har det blivit sedan den där ny killen tillträdde 2009 som har hand om internutredningar rörande misstänkta brott av poliser. Det är visst nere i under en procent nu som dras till åklagare så den åklagaren som är satt att utreda sådana brott har det lugnt och skönt.

”Ja, fy faen hur dä ä. Tänk att vi som försöker göra ett bra arbete skall behöva dras över samma kam av dessa djävla myndighetshuliganer.

”Håller fullständigt mä, men va kan man göra med den ledning vi har och med alla dessa djävla omstuvningar i ledningen hos polisen. Tittar man över de 20 år som jag jobbat inom kåren så hade det säkert var tretton omorganisationer på dussinet och nu skall man till råga på allt ha chefer som inte är poliser. De ä rent för djävligt.

”Håller med, som sagt men nu tänkte jag tala om för däj vad jag behöver hjälp med.

”Idel öra, ”sa Börje Björk. ”Kör på du.”
”Jag vill att du så diskret som det bara går kontaktar Kjell stavs fru och hör med henne om hon känner till någon om en hotbild mot maken.

”Får jag fråga henne något om mannens älskarinna Lucia som alla utom hustrun känt till att Kjell stav har en relation med sedan länge?


30.
”Varför inte? Det vore ju kul om frun tog ut skilsmässa och stack med sladdisen Erika på 15 år som han lyckades få till med hustrun när hon var 40 år fyllda eller också helt sonika bytte lås i lägenheten.

”Det sista tror jag inte så mycket på för om hon byter lås så har Kjell Stav och hans polare snart bytt låskolv på nytt och sedan slänt ut hustrun och kanske rent av tagit hem Lucia från Angola.

”Då kanske det inte är så mycket att stå efter men det blir dyrt för polisen att fixa en skyddad identitet åt hustru och barn och dessutom försörja henne på hemlig ort.

”Hur som helst så vill jag att du tar och luskar lite i det här med hustrun och gärna i kretsen kring hustrun. Det är nog inte fel att höra brodern till Kjell Stav som hatar sin bror högt och heligt. En syster har han också men henne tror jag att han har en bättre relation för hon är missbrukare och behöver leverans av varor och det har visst Kjell Stav varit bra på att ordna. Inte minst när det gäller ”förverkad” narkotika som sedan kunnat slussas ut till systern och kretsen kring henne som mest består av uteliggare och kriminella.
”Kan de greja det här tror du?

”Absolut chefen. Jag skall ta mina första trevare redan i morgon och jar högprioriterar det här så att första delen av förundersökningen kan vara klar inom en vecka. Hörs det bra, ”undrar Börje Björk.

”Det låter inte bra. Det låter djävligt bra,”säger Sam Strand och avslutar samhället och slänger på sig jackan för att hinna med x-tåget mot Hudik som går kl 21 10.

RESAN MOT TURKIET
Åke Ek var besviken över sig själv och att han inte kunnat förutse att Dragisa skulle ge sig på Kjell Stav. Visst förtjänade mannen i princip vad som helst men Kjell Ek skulle inte bli en veritabel hämnare, och inte heller ta andra till hjälp, utan han skulle öppna ögonen för de fem passagerarna och få dem att inse att de inte kunde fortsätta på det sätt man gjort hittills. Man hade alla ett ansvar och det var ett ansvar som man ständigt försökte frånkänna sig.

Battal Hajo styrde bilen med van hand mot Cacak och sedan upp till Kragujevac och därifrån var det inte långt innan man var inne i Bulgarien. Ett land på
110 000 kvkm.


31.
Ett land som har en yta som är en fjärdedel av Sverige. Det borde egentligen inte behöva ta så många timmar att ta sig igenom landet men mycket trafik gjorde att det tog åtta timmar innan man nådde den turkiska gränsen. Innan man kom så långt hade man åkt genom Serbien som är ett ännu mindre land än Serbien och som efter delningen från Monte Negro . hamnat på knappt 80 000 kvkm och därmed var ungefär lika stort som Österrike.

Turkiet var ett betydligt större land än Bulgarien och det gick inte att hinn med att ta sig igenom hela Turkiet och fram till Nusaybin i turkiska Kurdistan på en enda dag. Det gjorde att man övernattade i Adana i södra Turkiet för att därifrån tar sig hela vägen till Nusaybin innan kvällen dag tre.

Stanken i bilen var nu olidlig. I vart fall om man inte åkte med öppna rutor. Både Mike Lilja och Jon Ros hade blivit magsjuka efter att ha köpt var sin stark korv på vägen genom Bulgarien. Korven var god och dessutom billig men ack så förödande. Mike Lilja och Jon Ros hade hittills sluppit blöjor men efter missödet med dålig mage så fick man ty sig till samma trista skara som Kjell Stav.Ingen var betjänt av att de två herrarna skulle förrätta sitt tarv i sina egna kläder och sedan sitta och stinka. Då var det bättre att ha en blöja och sedan kunna kasta densamma.
I samband med övernattningar längs vägen så fick Peter och Åke Ek turas om att hålla vakt två timmar åt gången. Man stannade bara i sex timmar innan man for vidare för att hinna till turkiska Kurdistan innan kvällen dag tre.
När man äntligen var på plats i Nusaybin så fick gisslan för första gången sova i riktiga sängar. Det var en mening med det. Man skulle nu utsättas för prövningar av ett slag som man aldrig tidigare varit med om. Nu var det dags att ta del av ett föredrag som handlade om hur turkiska staten genom militär och polis torterade särskilt


.