torsdag 14 oktober 2010

NÄRA HALVTID

KALAS
Det är nära halvtid. Väldigt nära halvtid och denna dag fyller ingen mindre än José år. Inte mindre än 10. Var väldigt nervös för att första tröjan inte skulle passa och det gjorde den inte och José mor var snabb att tala om att jag minsann köpt för stor tröja/kläder under många år. Hyggligt. Vissa är bara sådana. Oklart varför. Men en del vill väl vara JR Ewing hela livet. Tröja nummer två passade bra. Dessutom passade lego bra-behövde inte bytas. Perfekt.

JOBB
Fungerade bra. En snäll dag och även en dag i tingsrätt där klient kom sams. Utmärkt men prislappen var hög.

SÄLLSKAP
Beienvenido var som alltid bra och sällskapet trevligt.

AVSLUTNING
På Brända-var annars. Borat hade jobabt 21 timmar när jag kom dit och hade hjälp av guldlock. Fem gäster och tre anställda. Svettigt. Trevligt pratstund med Borat-som så ofta.

MINUS: inga oliver, inga sålda böcker, men billigt vin och att se Guldlock lika vän och vacker som vanligt vara bara det värt inträdet.

THE BALLAD OF BUBA-AVSNINTT 15

När den kände målbrottsadvokaten Steve Emfors kommer in på Buba är han mycket pink-nödig. Han behöver inte ens fråga var toaletterna är för han har varit på Buba förut. Skulle han behövt fråga om hjälp hade han säkert fått det.
-Tjabba, hejsan! Roligt att se dejs säger Borat på sin lite släpande Strömsbro-dialekt. Borat är väl inte direkt en person som di-ar men läkt är han van vid. Han älskar att bygga och just idag har han passat på att bygga om bardisken en smula och sätta kilar, långt ner på disken för att på det sättet försöka få de korta att känna sig än mer "korta i rocken". Känner man sig så så är man mer beredvillig att lämna in sin rock och därmed betala 20 kr för en till synes onödig tjäsnt men bra för Buba eftersom det ger en slags "Grädde på moset" känsla.


Borat berättar för Steve om sin oro för att han aldrig mer skall få träffa sin fru eftersom hon verkar ha fått ett slag "Kurra Gömma-syndrom". Hon har nu varit försvunnen i en månad så til vida att hon och Borat inte träffats på denna tid men hon hör alltid av sig via sin Walkie talkie ( varje dag) och hon känner Guldlock väldigt väl och får reda på om Borat upplever den uppkomna situationen jobbig eller inte. Hon vet att hon är jobbig ( som så många andra kvinnor) men har man ett förflutet i Kazakstan och med en farmor från Vit-Ryssland ( I am dreamin of a white Russian, brukar hon sjunga för sig själv i juletid) så får man vara jobbig så är det bara. Hade hon varit i från Kuru-raina hade hon kanske varit ännu jobbigare.

Borat och Steve har en fin och förtroendeingivande språkstund tillsammans och Borat berättar att han vet en hel del om människosmuggling fårn Kazakstan och ger Steve en del hel goda råd om hur man kan anlita Bizy för att bygga sidovagnar och sedan smuggla folk från Kazakstan eller Uzbekistan och sedan ta hit dem och gifta sig med em eller göradem tillslavar i restaurangen. Koreanen Riz-Otto är i grunden en slag eller lever under slavliknande förhållanen men hans oförmåga att sätt sig in i sitt eget lidande gör att han inte har den sjukdomsinsikt som man normalt sett har om man är fullständigt traumatisead som man nog kan säga att Otto är.Även om det känns smärtsamt att erkänna det och särskilt för Otto själv när han står vis spisen och sjunger på någon glad visa i moll från Ukraina.

Fler frågor ställdes i går de blev inte besvarade och därför finns de kvar. I morgon skall vi få reda på om Guldlock alltjämt har kvar lite av de känslor som hon hade för Borat när han var utbytesstudent i Kazakstan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar